Ängelholm-Klippans Järnväg

Historik och kuriosa
Engelholm-Östra Ljungby Järnvägsaktiebolag (EÖLJ) bildades i mars 1902. Koncession för järnvägen hade beviljats av Kungliga Järnvägsstyrelsen redan 1899. Bygget påbörjades på våren 1902 och den 1 december 1904 kunde den 19 km långa järnvägen öppnas för allmän trafik. Samtidigt med koncessionen för EÖLJ beviljades koncession för Östra Ljungby-Klippas Järnväg (ÖLKJ). När EÖLJ var färdigbyggs påbörjades bygget av ÖLKJ. Denna stod färdig den 1 maj 1907, 8 km lång. Banorna slogs genom en fusion ihop den 5 november 1907 till Ängelholm-Klippans Järnväg (EKJ).

Redan 1908 ombildades bolaget på grund av ekonomiska problem och Ängelholms stad blev järnvägens största aktieägare. Lönsamheten blev aldrig särskilt bra. Persontrafiken var aldrig någon nämnvärt inkomstbringande verksamhet. 1915 införskaffades en dieselmotorvagn för att effektivisera persontrafiken, men ekonomin blev inte bättre för det. På somrarna kördes persontåg till Ängelholms Havsbads hållplats, 1 km norr om Ängelholms station. Godstrafiken bestod transport av sockerbetor till sockerbruket i Ängelholm, transporter till och från bruket i Klippan samt till en kvarn, en spiksmedja och en snickerifabrik längs linjen.

Ängelholms stad fick flera gånger låna ut pengar samt ställa borgen till driften av järnvägen, men det hjälpte inte. 1927 sattes bolaget i konkurs. Ängelholms kommun köpte konkursboet. Helsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ), som passerar vid Klippan, köpte lok och vagnar, och arrenderade banan av Ängelholms stad.

HHJ bedrev trafik fram till den 30 juni 1940, därefter tog SJ över driften, utan att järnvägen förstatligades. Från 1947 kördes godståg enbart vid behov. Persontrafiken trappades ned från den 15 juni 1952. Den 10 juni 1953 lades trafiken definitivt ner och järnvägen revs upp efter några år, exakt när, är okänt. Riksväg 13 byggdes på banvallen mellan Ängelholm och Östra Ljungby.

Järnvägen kallades i folkmun Pyttebanan. Detta namn uppkom efter en schism mellan stinsen på stationen Ängelholms Värn och en granne till järnvägen, Johan Wilhelm Hall. När järnvägen byggdes fick Hall avstå en bit av sin mark till järnvägen. Halls höns (pyttor på skånska) kom allt som oftast på avigvägar och hamnade på bangården, till stor förtret för stinsen. Det slutade med att Hall fick betala böter på två kronor. När Engelholms tidning bad Hall om en kommentar på det inträffade, skrev Hall en lustig liten visa om händelsen, som publicerades i tidningen.

Intryck från vår cykling
Vi utgick från Klippan och cyklade mot Ängelholm på riksväg 13. Större delen av riksväg 13 är byggd på gamla banvallen. Någon km norr om Klippan ligger Gråmanstorp och där finns banvaktstugan kvar, lika grå som namnet på byn. Norr om Gråmanstorp lämnar banvallen riksvägen och försvinner osynlig ut över åkrarna, förbi Lyckås, där banvallen finns kvar som en km lång väg norrut. Banvallen fortsätter åter över åkrarna. I Östra Ljungby korsar den Skåne-Smålands Järnvägs banvall, vid den plats där stationshuset en gång låg.

Norrut från Östra Ljungby går riksvägen på banvallen hela vägen in till  Ängelholm. Längs vägen passerar man stationshusen i Åsbo-Össjö, Skälderhus och Munka Ljungby som alla ligger precis intill vägen och lätta att hitta. Från Munka Ljungby valde vi att cykla den gamla vägen in till Ängelholm. Det går att cykla även på riksvägen, men längs gamla vägen finns en cykelväg.

I Ängelholm cyklade vi på Klippanvägen  tills den tar slut vid ett hyreshus. På andra sidan av huset finns ett kvarlämnat brofäste vid Storgatan. Uppe på krönet finns en vattenhäst kvar och bortanför den ligger Pyttebron över  Rönne å. Sedan återstod bara att med kartans hjälp leta oss till Ängelholms Centralstation. Där passade vi även på att göra ett besök på Ängelholms järnvägsmuseum.  Det var lätt att följa den här järnvägen eftersom den i princip följer riksväg 13 hela vägen.

Snabbfakta

• 1435 mm bred
• 27 km lång
• 8 september1899 beviljas koncession Ängelholm-Östra Ljungby Järnväg (EÖLJ)
• 8 september 1899 beviljas koncession för sträckan Östra Ljungby-Klippans Järnväg (ÖLKJ)
• 1 december 1904 öppnas sträckan Ängelholm-Östra Ljungby för allmän trafik, 19 km
• 1 maj 1907 öppnas sträckan Östra Ljungby-Klippan för allmän trafik, 8 km
• 5 november 1907 slås EÖLJ och ÖLKJ ihop i en fusion till Ängelholm-Klippans Järnväg (EKJ)
• 10 juni 1953 läggs järnvägen ned