Bånghammar-Klotens Järnväg, Klotbanan

Historik och Kuriosa
Kloten är en gammal anrik bruksort. Här fanns en smedja redan 1673. Senare anlades även en masugn och ett sågverk här. Sjöarna i området användes som transportleder. När Frövi-Ludvika Järnväg (FLJ) öppnades den 8 oktober 1873, såg man i Kloten möjligheten att bygga en järnvägsförbindelse till Bånghammar, vid FLJ. Den 11 december 1874 beviljades koncession för byggandet av Bånghammar-Klotens Järnväg, Klotbanan, (BKJ). Arbetet med järnvägen påbörjades genast. Redan efter ett år, den 25 december 1875, kunde banan öppnas för provisorisk godstrafik. Det dröjde ytterligare ett år, till den 20 september 1876, innan banan öppnades för allmän trafik. Det mesta av frakten bestod av tackjärn från masugnen och virke från ett sågverk i Kloten.

Till en början skötte man trafikeringen i egen regi, men 1877 tecknade man trafikavtal med FLJ. Det mesta av trafiken bestod av godstrafik till och från Klotenverken, men det förekom även persontrafik. Den stora höjdskillnaden mellan Bånghammar och Kloten, 119 meter, gjorde att man fick bygga Klotbanan mycket kurvig och ytterligare reducera lutningen med hjälp av broar. Klotbanan var en av Sveriges brantaste och krokigaste järnvägar. För att klara uppförsbacken från Bånghammar till Kölsjön, halvvägs upp till Kloten, körde man med ett lok i vardera änden, Klotgeta fram drog och Bocken längst bak sköt på. Vid särskilt tunga transporter hade man loket Killingen i mitten. Vid Kölsjön, fick man fylla på vatten i loken.

Sveriges första personboggivagn, dvs. att underredet är vridbart mot vagnens kaross, inköptes till BKJ.  Anledningen var banans krokighet, med boggivagnen skulle komforten vara någorlunda acceptabel för passagerarna. Persontrafiken var dock så marginell att det räckte med en enda vagn.

Järnvägen blev aldrig den framgång man hoppats på. 1899 fick Klotenverken ekonomiska problem och köptes upp av staten, i köpet ingick järnvägen. Banan införlivades dock aldrig i SJ. 1910 lades masugnen i Kloten ned, vilket påverkade godstrafiken negativt. Sågverket lades ned 1934 och i och med detta lades att all trafik på Klotbanan ned den 1 maj 1934. Spåren mellan Kloten och Kölsjön revs upp samma år och 1937 revs resten av järnvägen ner till Bånghammar. I och med Klotenbanans försvinnande upphörde också Bånghammar att vara station. Numer går länsväg 233 på banvallen mellan Kölsjön och Kloten. 

Intryck från cyklingen
Vi cyklade Klotbanan den 13 juni 2017. Vi startade i Bånghammar. Om man gillar uppförsbackar och nedförsbackar, så är Klotbanan ett riktigt drömscenario. 113 meters höjdskillnad. Med tanke på att det först går nedför den första km från Bånghammar, blir klättringen ännu större. Från den lägsta punkten till den högsta skiljer det 150 höjdmeter.

Det var lätt att följa banvallen hela vägen till Kloten. Från Kopparberg följer man Kaveltorpsgatan och Kopparvägen fram till Bånghammar station. Den ligger precis till höger om järnvägsövergången i Bånghammar. Från stationshuset cyklar man sedan norrut på en grusväg över Gravhytteån och följer sedan Klotbanevägen ända fram till riksväg 50. Här cyklade vi under väg 50 i en viadukt och tog sedan höger och följde den nedre grusvägen, som först går parallellt med riksvägen, innan grusvägen svänger av mot nordost. De första 11 km går banvallen på en välpreparerad grusväg i en krokig båge upp till Kölsjön station. Härifrån är länsväg 233 byggd på banvallen ända till Kloten. På några ställen har man byggt vägen lite rakare än järnvägen gick.

Förutom Kölsjön och Kloten stationer finns det kvar några banvaktstugor längs vägen. I Kloten ska man helst inte missa lokstallet, som ligger ett par hundra meter bortanför stationshuset. Om man efter en sån här cykeltur tror att man nu har 22 km nedförsbacke framför sig, så blir man besviken. Visserligen går det mest nedför, men de uppförsbackar som ändå finns, blir extra tunga efter den jobbiga cyklingen uppför. God tur!

 Snabbfakta

• 1435 mm
• 22 km
• 11 december 1874 koncession för Bånghammar-Klotens Järnväg
• 25 december 1875 påbörjas provisorisk godstrafik
• 20 september 1876 öppnas banan för allmän trafik
• 1899 förstatligas järnvägen, men uppgår aldrig i SJ, ägs istället av Domänverket
• 1 maj 1934 läggs järnvägen ned
• 1934 rivs rälsen på sträckan Kloten-Kölsjön
• 1937 rivs rälsen på sträckan Bånghammar-Kölsjön

 Länkar
http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/bkj/bkj.html
http://kloten.nu/om-oss/