Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg

Historik och kuriosa
På 1890-talet fanns hos överklassen i Lund en önskan om att få en järnväg till sin badort, Bjärred, precis som stockholmarna hade byggt Saltsjöbanan och göteborgarna Säröbanan. Planer på en 1000 mm bred och 11 km lång elektrifierad spårväg gjordes upp och koncession söktes och beviljades 1899. Av olika anledningar förföll koncessionen. Man tänkte om och sökte istället och fick i koncession för en normalspårig järnväg, år 1900, som skulle köras med vanliga ånglok. På ett år byggde man järnvägen och kunde öppna Lund-Bjärreds Järnväg (LBJ) för allmän trafik den 26 juli 1901. Järnvägen gick inte ända fram till Lund Centralstation, utan hade sin slutstation vid Lund Västra.

LBJ blev inte den goda affär som finansiärerna hade tänkt sig. Redan 1903 fick man ekonomiska problem och Lunds stad, som stått för en stor del av finansieringen, fick skjuta till ännu mer pengar. 1910 gick järnvägen i konkurs och mellan den 13 maj 1910 och 1 januari 1911 skötte SJ trafikeringen. Den 1 januari 1912 blev LBJ samförvaltad med Lund-Revinge Järnväg (LReJ) under namnet Lund stads Järnvägar. Planerna på att elektrifiera järnvägen var inte helt övergivna. Den 26 februari 1915 söktes tillstånd för elektrifiering och ett drygt år senare, den 16 maj 1916, kom den elektriska driften igång.

Redan 1894 fanns i Lund intresse för att dra en järnväg även österut. Problemet var att det redan var ganska tätt med befintliga och redan planerade järnvägar och i den här delen av Skåne. Till slut fastnade man för planen att bygga en järnväg till Revingehed, där Södra Skånska infanteriregementet hade sin exercisplats. Man sökte och fick 1902 koncession för byggandet av LReJ. När det blev känt att Landskrona-Kävlinge-Sjöbo Järnväg (LKSJ) planerade en trafikplats i Harlösa, sökte man koncession för en förlängning på två km till Harlösa. Banbygget påbörjades 1904 och kunde öppnas för trafik den 6 maj 1905. Slutstationen blev inte heller för denna järnväg Lund C, utan Högevall, söder därom, vid nuvarande Stadsparken. Förlängningen till Harlösa öppnades den 6 februari 1906, lagom till att LKSJ öppnade sin trafik.

Lönsamheten för järnvägen var till en början svag, men blev lite bättre efterhand tack vare transport och försäljning av grus och sten från det trafikbolagsägda stenbrottet. 1911 tog Lund stad över driften och den 1 januari 1912 bildades, som nämnts ovan, Lund stads järnvägar. Den 1 juli 1818 bildades det nya järnvägsbolaget Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg (BLHJ) av de forna LBJ och LReJ. Karta

Trots att det var ett gemensamt järnvägsbolag hade de båda linjerna ingen direkt förbindelse med varandra, SJ ville inte släppa in dem på Lund C. Forna LBJ hade sin slutstation vid Lund Västra och forna LReJ vid Högevall. Ville man åka från Bjärred till Harlösa fick man ta en promenad mellan stationerna. Trafiken på de båda bandelarna skilde sig en hel del. På forna BLJ hade man mycket persontrafik och ytterst lite godstrafik, under betsäsongen gick det en hel del bettåg. Medan man på forna LReJ körde mest gods och militärer och bara en liten del persontrafik.

Lönsamheten var på det hela taget dålig och 1936 såg den statliga järnvägskommissionen över möjligheten att förstatliga järnvägen. De enda sträckor man var intresserad av var Flädie-Fjelie och Revingehed-Harlösa. Den 15 juni 1939 upphörde all persontrafik på järnvägen samt även all godstrafik mellan Bjärred och Lund, men undantag för bettrafik fram till 1955. Mellan Hardeberga och Revingehed fortsatte grustrafiken fram till juni 1940, då denna sträcka revs, samt även sträckorna Bjärred-Leråkra och Fjelie-Lund V. Mellan Lund och Hardeberga fortsatte sporadisk godstrafik fram till 1966, då även denna sträcka revs. 1958 revs sträckan Flädie-Fjelie. Den sista sträckan att skatta åt förgängelsen var Harlösa-Revingehed 1984.

Intryck från vår cykling
Vi cyklade mellan Bjärred och Lund den 17 maj 2015. Sträckan utgörs av en markerad cykelled, men den följer endast banvallen mellan Fjelie och utkanten på Lund, ca 5 km. Bjärred station ligger i södra änden av byn. Vi cyklade sedan mot Flädie, som egentligen ligger längs SJ-linjen som korsade LBJ, men det gick ett stickspår hit från Leråkra. Vi följde stickspåret ner till Leråkra banvaktstuga. Ett par km österut ligger Fjelie, stationen där stavades Fjälie. Härifrån följde vi banvallen in till Lund C, Lund Västra är riven.

Vi cyklade mellan Lund och Harlösa den 15 maj 2015. Från Lund C cyklade vi söderut till stadsparken. Det som ser ut som en banvall genom stadsparken är inte banvallen, utan en medeltida stadsvall. Järnvägen gick söder om stadsparken. När vi korsat vägen fortsätter banvallen förbi Lund Södra station, som finns kvar och längre österut även lokstallet. Härifrån går det att cykla på banvallen, det sk. Hardebergaspåret, ända fram till Södra Sandby. På vägen passerade vi Hardeberga station och Fågelsång banvaktstuga. Från Södra Sandby till Revingehed är vägen byggd på banvallen. Vid Skatteberga finns bara hållplatsskylten kvar på ett uthus till den rivna banvaktstugan. Sedan följer en av skånska järnvägars längsta raksträckor. Här har pansarregementet P7, sitt övningsområde. Vägen är extra bred här, vilket tyder på att det varit ett militärt flygfält. Efter Revingehed går banvallen som en grusväg över fälten och över Kävlingeån in mot Harlösa, där man möts av Harlösas pampiga stationshus.

Snabbfakta

  • 1435 mm bred
  • 36 km lång
  • 11juli 1900 koncession för Lund-Bjärreds Järnväg (LBJ)
  • 26 juli 1901 öppnas LBJ, 11 km
  • 19 december 1902 koncession för Lund-Revinge järnväg (LReJ)
  • 21 oktober 1904 koncession för sträckan Revinge-Harlösa
  • 6 maj 1905 öppnas sträckan Lund S-Revinge, 21 km
  • 6 februari 1906 öppnas förlängningen Revingehed-Harlösa, 2 km
  • 5 juni 1907 öppnas sträckan Högevall-Lund S för persontrafik
  • 1912 samförvaltas LBJ och LReJ under namnet Lunds stads järnvägar
  • 1 juli 1918 formell sammanslagning av LBJ och LReJ under namnet Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg (BLHJ)
  • 15 juni 1939 upphör all persontrafik på hela järnvägen
  • 15 juni 1939 upphör all godstrafik på sträckan Bjärred-Lund V
  • 1939-1978 fortsätter gods-och militärtrasporter på olika delsträckor på den kvarvarande järnvägen
  • 1940 förstatligas sträckorna Flädie-Fjelie, 3 km samt Revingehed-Harlösa, 2 km
  • 1940 rivs sträckorna Bjärred-Leråkra, Fjelie-Lund V samt Hardeberga-Revingehed
  • 1958 rivs sträckan Flädie-Fjelie
  • 1966 rivs sträckan Högevall-Hardeberga
  • 1984 Revingehed-Harlösa

Länkar:
http://www.historiskt.nu/normalsp/blhj/blhj_inneh.html