Enköping-Heby-Runhällens Järnväg

Historik och kuriosa
I tretton år, mellan 1890 och 1903, fördes förhandlingar om att bygga en tvärbana från Enköping och norrut. Enköping ligger längs Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar (SWB). Heby ligger 37 km norrut längs Norra stambanan och ytterligare 10 km norr därom, ligger Runhällen som en lämplig punkt vid den då planerade järnvägen Sala–Gysinge–Gävle Järnväg (SGGJ). Diskussionerna handlade om allt från banans dragning och finansiering till om den överhuvudtaget skulle byggas. Det diskuterades också om den skulle byggas smalspårig, 600 alternativt 891 mm, eller normalspårig. I mars 1896 hade man kommit så långt att man kunde skicka in en ansökan om koncession för en normalspårig järnväg. Medan man väntade på att få koncessionen beviljad påbörjades försöken till aktieteckning. Det gick trögt, när man fått koncessionen för sträckan Enköping-Heby godkänd, den 22 december 1897, hade man inte fått in de 603 000 kr som behövdes för att få statslån till resten av den beräknade kostnaden.

Samtidigt som man försökte få ihop kapitalet så förhandlade man med både SWB och SGGJ om samarbete med trafikeringen av järnvägen. År 1900 hade man fortfarande inte fått tillräcklig aktieteckning och man ansökte om förlängning av koncessionstiden. Kommunalpolitikerna i Enköping var tveksamma till hela projektet. Efter många turer där bl.a. två stadsfullmäktigeledamöter i Enköping avgick kunde man äntligen lösa finansieringen och kunde söka det utlovade statslånet.

I maj månade 1904 kunde man påbörja järnvägsbygget med schaktningsarbeten vid Runhällens station. I maj 1905 bröt en arbetskonflikt ut som bl.a. handlade om att höja minimilönen för jord- och schaktarbetare, grusningsarbetare och rälsläggare till 5 kr per dag. Den 23 oktober 1905 slogs de sista rälsspikarna i. Den 5 januari 1906 öppnades Enköping-Heby-Runhällens Järnväg (EHRJ) för allmän trafik, men invigningen skedde inte förrän 17 november 1906, då man byggt färdigt sträckan till Enköpings hamn. Till invigningen kom kronprins Gustaf, som senare skulle bli kung Gustaf V.

Redan under 1907 insåg man att inkomsterna inte skulle räcka till för att täcka kostnaderna. Förhandlingar inleddes med SWB att köpa EHRJ till en kostnad som motsvarande skulderna på drygt 1400000 kr. Den 1 oktober 1908 köpte SWB in EHRJ och den 6 februari 1909 upplöstes järnvägsbolaget formellt vid en extra bolagsstämma. Som första åtgärd för att spara pengar så lade SWB ner persontrafiken på sträckan Enköping-Enköpings hamn den 1 maj 1909. SWB fortsatte att bedriva trafik mellan Enköping och Runhällen, trots dålig lönsamhet. 1936 ersattes de lokdragna persontågen med rälsbussar.

Den 1 juli 1944 förstatligades SWB, vilket innebar att SJ tog över även f.d. EHRJ. 1945 slutade man köra med ånglok på Hebybanan.  Den 1 april 1952 lade SJ ned all trafik på sträckan Heby-Runhällen. 1958 satte SJ in sina allra modernaste motorvagnar, YB06, på järnvägen. Trots denna satsning lade man ned persontrafiken den 1 oktober 1959. Godstrafiken lades succesivt ned mellan 1959-1977, se snabbfakta nedan. Mellan 1963 och 1969 revs spåren mellan Enköping och Heby. Från Heby och norrut borde det varit tidigare, men årtalet är inte känt. 1981 revs hamnspåren.

Intryck från vår cykling
Vi cyklade Enköping-Heby-Runhällens Järnväg den 24 juni 2015. Vi cyklade riksväg 70 mot nordväst ut ur Enköping och styrde ner mot Vårfru, där vi hittade stationshuset ca 500 m ner på vägen. Vi cyklade upp på riksvägen igen och fortsatte fram till Lådö, där vi svängde ner och hittade banvaktstugan. Härifrån går det cykla på banvallen under riksvägen fram till Sparrsätra hållplats. Vi fortsatte ut på riksvägen igen fram till avtagsvägen mot Härnevi. Femhundra meter in på vägen ligger Skensta hållplats på höger sida av vägen. Ytterligare 1,5 km norrut på riksvägen ligger Gästre på höger sida. Vi svängde av vid den södra infarten och hittade Frösthults stationshus precis där vägen gör en 90○ sväng. Efter detta fortsatte vi genom byn och ut på riksvägen igen. Efter ca två km svängde vi in i Fjärdhundra.  Enligt uppgift är stationshuset nedbrunnet, men vi hittade banvaktstugan Mellersta i södra änden av Stationsvägen.

Vi fortsatte byvägen norrut mot Eklunda, där vi kom ut på länsväg 254. Efter en dryg km svängde vi av mot Fröslunda, där vi hittade Revelsta stationshus, nere i backen efter hembygdsgården.  Vi svängde ut på länsvägen igen vid norra utfarten och fortsatte fram till Altuna. Ett par hundra meter efter bron över ån, ligger stationshuset på vänster sida. Ytterligare hundra meter längre fram står vattentornet, som betjänade ångloken, kvar. Sedan svängde vi första vägen till höger och grusvägen en dryg km, i änden på vägen ligger Vilstena banvaktstuga. Härifrån fortsatte vi grusvägen ner till ån, svängde sedan vänster uppför en brant backe, och vidare till Hårsbäck banvaktstuga och hållplats. Den ligger lite ensam och öde, så den är lätt att missa. Vi fortsatte grusvägen fram, över ån och ur på länsvägen igen.

Vid Sörby kan man se Hällstigens stationshus en km ner i ådalen. Vi cyklade en brant backe ner till stationshuset och sedan uppför backen igen. Nu var det raka vägen in till Heby, där vi tog kort på stationshuset och sedan fortsatte vi riksväg 56 norrut mot Runhällen. Vi svängde av mot Arnebo och hittade det vi tror är stationshuset ca en km upp på vägen på höger sida. Åter ute på riksvägen fortsatte vi upp till Översävne, där vi hittade banvaktstugan och stationshuset. Nu var det bara sista biten kvar till Runhällen. Stationshuset hittade vi i nordvästra änden av byn på höger sida.

Det blev inte mycket cyklande på banvall på denna järnväg. Med tanke på att man rev upp spåren på 1960-talet, är det kanske inte så konstigt. Den 47 km långa järnvägen blev 63 km cykling.

Snabbfakta

  • 1435 mm
  • 49 km
  • 22 december 1897 beviljas koncessionen
  • 5 januari 1906 öppnas sträckan Enköping-Runhällen, 47 km
  • 17 november 1906 invigs järnvägen
  • 12 december 1906 öppnas sträckan Enköping-Enköpings hamn, 2 km
  • 1 januari 1908 köps EHRJ upp av Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar (SWB)
  • 1 maj 1909 upphör persontrafiken på sträckan Enköping-Enköpings hamn
  • 1 juli 1944 förstatligas SWB
  • 1 april 1952 upphör all trafik på sträckan Heby-Runhällen, 10 km
  • 1 oktober 1959 upphör all persontrafik på sträckan Enköping-Heby, 37 km
  • 1 oktober 1959 upphör all godstrafik på sträckan Enköping-Fjärdhundra, 18 km
  • 1963-1964 rivs spåren på sträckan Enköping-Fjärdhundra
  • 1 oktober 1968 upphör all godstrafik på sträckan Fjärdhundra-Heby, 19 km
  • 1969 rivs spåren på sträckan Fjärdhundra-Heby
  • 1 januari 1977 upphör godstrafiken på sträckan Enköping-Enköpings hamn
  • 1981 rivs spåren på sträckan Enköping-Enköpings hamn
  • Okänt när spåret mellan Heby och Runhällen rivs

Länk och boktips
Rundblad, Per (1992) Enköping-Heby-Runhällens Järnväg. Svenska Järnvägsklubben, Stockholm. Malung: Malungs boktryckeri AB
http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html
http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116933/swb/linje/enkoping.htm