Home › Normalspår › Falun-Rättvik-Mora Järnväg

Falun-Rättvik-Mora Järnväg

Historia och kuriosa
Landshövdingen i Kopparbergs län, Curry Treffenberg, tog 1885 initiativ till att undersöka förutsättningarna för att bygga en järnväg mellan Falun och Rättvik. Bland finansiärerna fanns Gävle stad och Gävle-Dala (GDJ), öppnad 1859. På villkor att järnvägen skulle dras ända till Mora, ställde också Stora Kopparbergs Bergslags AB upp som finansiär. Koncessionen för sträckan Falun-Rättvik godkändes 1886 och för förlängningen till Mora-Noret, strax söder om Mora, 1887. Järnvägsbolaget tog sig namnet Falun-Rättvik-Mora Järnväg (FRMJ). I konkurrens med Mora-Vänerns Järnväg (MVJ) fick FRMJ koncession för sträckan Mora-Noret – Orsa 1891.

Järnvägsbygget började den 29 september 1887, vid Stennäset, strax norr om Falun. Efter ett drygt år, den 12 november 1889, kunde man öppna de första 26 km, mellan Falun och Sågmyra. Ytterligare nio månader senare, den 12 augusti 1890 öppnades de sista ursprungliga 24 km till Rättvik. Efter ytterligare ett år var förlängningen den 38 km långa förlängningen till Mora-Noret färdig för trafik. Den 1 augusti 1892 hade man byggt färdigt sträckan Mora-Noret – Orsa, 14 km.

Mellan Mora-Noret och Mora flyter Österdalälven. Mora-Noret ligger på dess västra sida och Mora ligger öster om älven. Samma år som FRMJ var färdigbyggt till Mora-Noret var MVJ färdigbyggd mellan Vansbro och Mora. MVJ hade förlorat koncessionen för förlängningen till Orsa. Mora-Älvdalens Järnväg (MEJ) fick 1894 fått koncession för sträckan Älvdalen-Mora – Mora-Noret. Efter förhandlingar avstod MEJ koncessionen till förmån för FRMJ, den 15 mars 1895. Bron byggdes som en kombinerad landsväg- och järnvägsbro och kunde öppnas den 15 september 1896. I Mora-Noret anlades ett triangelspår. Äntligen var FRMJ fullbordad.

Redan från början skötte GDJ trafikeringen av FRMJ, som hade aktiemajoriteten i FRMJ. 1903 hade GDJ köpt in alla aktier och FRMJ blev ett helägt dotterbolag. 1908 köpte FRMJ konkursboet efter MEJ. Den 1 januari 1918 förstatligades sträckan Mora – Mora-Noret – Orsa, eftersom SJ höll på att bygga Inlandsbanan. Den 1 januari 1920 upplöstes FRMJ och uppgick helt i GDJ. Den 1 juli 1947 förstatligades GDJ.

Under 1958 hände två allvarliga olyckor på gamla FRMJ. Den 30 maj omkom en banarbetare när hans trampdressin kolliderade med en motordressin vid Årbyhedens grusgrop, 22 km söder om Rättvik. Den 5 september omkom 9 personer och 11 skadades när en rälsbuss kolliderade med ett provtåg vid Tansbo, 2 km väster om Grycksbo.

Den 1 december 1965 lades all persontrafik ned mellan Falun och Rättvik. Godstrafiken mellan Falun och Grycksbo pappersbruk fortsatte till den 1 december 1987, då även den lades ner. Dock återupptog Green Cargo godstrafiken 2003. Sträckan mellan Grycksbo och Rättvik revs 1966–1967. Sträckan Mora-Rättvik-Borlänge elektrifierades 1978.

Intryck från vår cykling
Vi cyklade från Rättvik mot Grycksbo den 8 juni 2019. De första 5 km cyklade vi på riksväg 70. Det ser ut som om man har byggt en sträcka av riksvägen på banvallen. Alldeles intill riksvägen hittade vi Utby banvaktstuga. Vi svängde upp mot Västgärde och där kom vi på banvallen, en grusväg i bra skick. Vi cyklade genom Västgärde och hittade banvaktstugan och det mycket välskötta stationshuset. Sedan cyklade vi 3-4 km genom skogen och kom fram till sjön Brossen och banvaktstugan med samma namn. Efter Brossfors sågverk kom vi fram till Slättbergs stationshus. Nästa anhalt var Hyttsjöns banvaktstuga. Här höll tre män på med underhåll inför sommarens uthyrning. Länk till stuguthyrning. Efter en trevlig pratstund fortsatte färden mot Sågmyra. Vid Hyttkvarn försvann banvallen och vi kom inte på den igen förrän vid Sågmyra. I Sågmyra hittade vi stationshuset och två banvaktstugor. Härifrån är banvallen asfalterad ca 1 km. Åter på grusvägen kom vi efter ca 6 km fram till Lustebo. 

Vid banvaktstugan träffade vi ägarinnan, som berättade den olustiga historien om banvaktsfrun på Lustebo, som vid sekelskiftet 1900 slog ihjäl sin man, banvakten, med en yxa. Banvaktsfrun hade fött sitt tolfte barn och troligtvis fått en amningsdepression. Hon dömdes till psykvård och alla barnen emigrerade till sin farbror i Amerika.

Vi cyklade vidare på banvallen till 1 km före Grycksbo, där rälsen ligger kvar. Härifrån körde vi vidare med bil till Falun. Den här banvallen var mycket fin att cykla, väl värd ett besök.

Snabbfakta

  • 1435 mm
  • 104 km
  • 2 april 1886 beviljas koncession för sträckan Falun-Rättvik
  • 30 september 1887 beviljas koncession för sträckan Rättvik – Mora-Noret
  • 12 november 1889 öppnas sträckan Falun-Sågmyra, 26 km, för allmän trafik
  • 12 augusti 1890 öppnas sträckan Sågmyra-Rättvik, 24 km för allmän trafik
  • 12 juni 1891 beviljas koncession för sträckan Mora-Noret – Orsa
  • 2 augusti 1891 öppnas sträckan Rättvik – Mora-Noret, 38 km, för allmän trafik
  • 1 augusti 1892 öppnas sträckan Mora-noret – Orsa, 14 km, för allmän trafik
  • 27 augusti 1894 beviljas koncession för sträckan Mora-Noret – Mora
  • 21 september 1896 öppnas sträckan Mora-Noret – Mora, 2 km, för allmän trafik
  • 1903 blir Falun-Rättvik-Moras Järnväg (FRMJ) ett dotterbolag till Gävle-Dala Järnväg (GDJ)
  • 1 maj 1909 övertar FRMJ Mora-Älvdalens Järnväg
  • 1 januari 1918 förstatligas sträckan Mora-Noret – Orsa, för att ingå i Inlandsbanan
  • 1 januari 1920 uppgår FRMJ helt i GDJ
  • 1 juni 1947 förstatligas GDJ
  • 1 december 1965 upphör all persontrafik på sträckan Falun-Rättvik
  • 1 december 1965 upphör all godstrafik på sträckan Grycksbo-Rättvik
  • 1966–1967 rivs rälsen mellan Grycksbo och Rättvik
  • 28 maj 1978 elektrifieras sträckan Mora-Rättvik-Borlänge
  • 1 december 1987 uppför godstrafiken på sträckan Falun-Grycksbo
  • 2003 återupptas godstrafiken mellan Falun och Grycksbo

Länkar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Falun%E2%80%93R%C3%A4ttvik%E2%80%93Mora_J%C3%A4rnv%C3%A4g
http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/frmj/frmj_snabbfakta.html
https://www.seko.se/regioner/gavle-dala2/Aktuellt/arkiv-2015/hyttsjon/