Lund-Trelleborgs Järnväg

Historik och kuriosa
Lund-Trelleborgs Järnväg (LTJ) eller Lund-Trälleborgs Järnväg, som det stavades i begynnelsen, var den första järnvägsförbindelsen till Trelleborg. Redan ett par år efter att Södra Stambanan, mellan Stockholm och Malmö, stod klar 1864 började man planera för en järnvägsförbindelse även till Trelleborg. Därifrån skulle man sedan enkelt kunna ta sig till kontinenten, med färja och vidare med tåg söderut.

Då man inte kunde komma överens om banans sträckning samt problem med finansiärer dröjde det till 1872 innan koncessionen var klar och beviljad. I koncessionen står bl.a. att läsa: ”Kongl. Maj:t har i Nåder låtit detta ärende Sig föredragas…” Efter att koncessionen var beviljad, fortsatte förhandlingarna om slutliga stäckningen. Det stod mellan byarna Klörup och Alstadholm. Intressenter i Alstadholm var beredda att teckna fler aktieposter och således bidra med mer kapital, så det blev de som fick järnvägen genom sin by. 

Något försenat påbörjades järnvägsbygget i slutet av februari 1874. Redan efter nio månaders arbete var järnvägen provisoriskt farbar. Invigningen av järnvägen skedde den 23 juli 1875, dock utan vare sig kung eller landshövding närvarande. Banan öppnades för allmän trafik den 26 juli 1875. Karta

LTJ fick med tiden flera järnvägar som korsade den egna banan. Detta blev besvärligt både ur konkurrenssynpunkt samt besvär med tidtabeller. Vid Svedala fanns redan Malmö-Ystads Järnväg, öppnad 1874. 1890 öppnades Trelleborg-Klagtorps Järnväg. Vid Staffanstorp kom 1892 Malmö-Tomelilla järnväg. Vid Klågerup kom 1894 Malmö-Genarps Järnväg. Redan 1886 öppnade Malmö-Trelleborgs järnväg och blev en direkt konkurrent om trafiken mellan Malmö och Trelleborg.  LTJ tecknade 1897 ett tioårigt avtal med staten om ensamrätt på kontinetaltrafiken till och från Trelleborg, men detta avtal revs upp redan 1898 när Malmö-Kontinentens Järnväg med slutdestination Trelleborg öppnades. Detta blev ett stort ekonomiskt avbräck för LTJ.

1886 öppnades Lund-Kävlinge Järnväg, som redan från början samtrafikerades med LTJ och från den 1 januari 1903 uppgick den i LTJ. 1893 öppnades Landskrona-Kävlinge Järnväg, som den 31 maj 1919 övertogs av LTJ och hela banan antog det nya namnet Landskrona-Lund-Trelleborgs Järnväg (LLTJ).

Den 1 juli 1931 förstatligades LLTJ. 1960 upphörde persontrafiken på hela järnvägen och endast ett par km av järnvägen i södra änden av Lund blev kvar för godstrafik. Järnvägen revs mellan åren 1962-1967.

Att hitta information på internet om LTJ var inte lätt. I stort sett det enda vi kunde hitta var årtal, längd, spårvidd, karta över sträckningen samt några bilder på stationshus. För att hitta mer information letade vi i bibliotekets databas för fjärrlån. Där vi hittade en jubileumsskrift från 1925 utgiven till banans femtioårs firande, se nedan under boktips.

Intryck från vår cykling
Den 6 april 2015 cyklade vi Lund-Trelleborgs Järnväg. Vi startade i Trelleborg och cyklade norrut mot Gylle. Vid Gylle cyklade vi ner på vägen mot Gislöv. Efter ca femhundra meter ligger Fjärdingslövs station, norr om vägen. Sedan fortsatte vi norrut från Gylle mot Haglösa. Här kom vi ut på väg 108 och cyklade den en liten bit innan vi svängde av mot Alstad. Strax innan Alstad cyklade vi in på en liten väg österut, ca tvåhundra meter och hittade Alstads banvaktstuga. Vi fortsatte förbi Alstad, eftersom stationshuset inte finns kvar där och svängde av västerut en liten bit och fortsatte norrut mot Minnesberg. I Minnesberg körde vi Byavägen ned för en backe och hittade stationshuset och en bit av banvallen.

Vi fortsatte norrut mot Svedala. Eftersom man har byggt om väg 108 till mötesfri väg, är cyklister hänvisade till en grusväg bredvid och strax innan Svedala fick vi cykla över Aggarp in till samhället. Stationshuset, i södra änden av samhället, var inte svårt att hitta, eftersom järnvägen mellan Malmö och Ystad passerar här. Det var bara att följa skyltningen. Efter Svedala fortsatte vi mot nordost och passerade byn Sjödiken, norr om byn hittade vi Sjödikena banvaktstuga, på östra sidan om vägen. Vi fortsatte mot Bökeberg och kom åter ut på väg 108. Här var inte vägen ännu inte ombyggd, så det gick lätt att komma intill Bökebergs banvaktstuga, på östra sidan om vägen, även om det var ganska igenvuxet runt omkring den. Vi svängde av från väg 108 igen och kom till Holmeja. Stationshuset ligger mitt i byn och inhyser idag en förskola. Vi kom tillbaka till väg 108 och här fick åter vi cykla på en grusväg intill den ombyggda vägen norrut. Vid Hyby finns en banvaktstuga som ligger ca en km på vägen mot Vismarslöv. Det var knepigt att komma till Klågerup, pga. den ombyggda vägen. Vi cyklade ca femhundra meter västerut mot Bara och sedan en skyltad cykelstig över gärdena rakt norrut mot Klågerup. Stationshuset ligger i nordöstra delen av byn.

Från Klågerup fortsatte vi norrut mot Vinninge och vidare till Nevishög. Strax söder om kyrkan tog vi in på en grusväg mot sydöst och hittade banvaktstugan efter ca femhundra meter. Sedan cyklade vi in mot Staffanstorp. I Staffanstorp ligger rälsen kvar efter Malmö-Tomelilla järnväg, men tågen har slutat gå för länge sedan. Vi följde spåren till stationen. Härifrån finns en skyltad cykelväg till Lund. Enligt en uppgift vi hittat, skulle det vara den gamla banvallen som är asfalterad, men detta stämmer inte. Banvallen kom vi inte på förrän strax innan Lund, efter att vi passerat Höjebro banvaktstuga. Banvallen kunde vi cykla på ca femhundra meter. Från Tetrapaks industri ligger rälsen kvar till Lund C. Vi cyklade längs med spåret tills vi kom till Lund Centralstation och så var cykeläventyret över för den här gången.

Den här sträckan var ganska tråkig att cykla, även om det finns kvar många järnvägsbyggnader. När vägarna byggs om till mötesfria vägar och man inte tar hänsyn till att cyklister ska kunna ta sig fram blir det irriterande. Nej, denna sträcka blir inte fler gånger på cykel.

Snabbfakta

  • 1435 mm
  • 45 km
  • 1 november 1872 koncession beviljas
  • 26 juli 1875 öppnas Lund-Trälleborgs Järnväg (LTJ)
  • 1 januari 1903 uppgår Lund-Kävlinge Järnväg i LTJ
  • 31 maj 1919 går LTJ samman med Landskrona-Kävlinge Järnväg och bildar Landskrona-Lund-Trelleborgs Järnväg (LLTJ)
  • 1 juli 1938 förstatligas LLTJ
  • 1 februari 1948 elektrifieras sträckan Lund-Kävlinge
  • 29 maj 1960 upphör all trafik på sträckan Trelleborg-Höjebro, 2 km söder om Lund
  • 1962 rivs sträckan Trelleborg-Knästorp
  • 1967 rivs sträckan Knästorp-Höjebro
  • Sträckan Höjebro (Tetrapak)-Lund ligger kvar som industrispår.
  • Sträckan Lund-Kävlinge-Landskrona trafikeras av Skånetrafiken

Länk och boktips
Heyden, Oscar och Dunér Otto (1925) Lund-Trälleborgs järnväg. Lund: Berglingska Boktryckeriet
http://www.stiglundin.se/jarnvag/18118653/lltj/linje/index.htm