Norra Södermanlands Järnväg
Östra Södermanlands Järnväg

Historik och kuriosa
Redan på 1870-talet insåg näringsidkare i Södertälje att det skulle finnas många fördelar med att binda samma Södertälje, vid dårarande Västra Stambanan, med Eskilstuna vid Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg. Under åren som följde lades det fram olika förslag, normalspåriga, som ansågs för dyra och smalspåriga, som inte beviljades av myndigheterna, eftersom man ansåg att det enbart skulle byggas normalspåriga järnvägar i regionen. 1891 beviljades koncessionen för Norra Södermanlands Järnväg (NrSlJ) 90 km lång, mellan Södertälje och Eskilstuna, med bibanor till Stängnäs och Mariefred. Finansieringen var säkrad med aktieteckning på
50 % av kostnaden och statslån på resten.

I slutet av 1891 påbörjades bygget av järnvägen och den 16 februari 1895 kunde man öppna järnvägen för provisorisk trafik mellan Södertälje och Strängnäs. Den 30 september 1895 invigdes järnvägen, under pompa och ståt, av kung Oscar II. 1899-1900 förlängdes järnvägen från Nybybruk, Eskilstuna, till Mälarbaden norr om staden, vid Mälaren. Denna sträcka trafikerades endast sommartid fram till 1933, då den lades ner. Karta

Under 1920-talet blev järnvägsbolagets ekonomi allt mer anstängt och man var nära konkurs. 1931 förstatligades NrSlJ och SJ lade då ner två olönsamma sträckor kring Eskilstuna, se snabbfakta nedan. SJ elektrifierade banan 1936. NrSlJ:s största problem kom att bli att Stängnäs, banans största stad näst efter ändstationerna, inte låg vid huvudlinjen, utan på en bibana.

Uppkomsten av Östra Södermanlands Järnväg
Den 27 september 1964 var det sträckan Mariefred-Läggestas tur att skatta åt förgängelsen, men tack vare ett rikstagsbeslut den 25 november 1965 fick Museiföreningen Östra Södermanlands Järnväg (ÖSlJ) tillåtelse att ta över sträckan och bedriva museijärnväg där. Man rev upp den normalspåriga järnvägen och anlade istället en 600-mm järnväg. Redan den 24 juli 1966 kunde man börja köra provisorisk trafik på banan.  Den officiella invigningen skedde den 19 maj 1968 och Östra Södermanlands Järnväg blev Sveriges första museijärnväg. Till rullande material hade man samlat lok och vagnar från andra nedlagda 600 mm järnvägar runt om i Sverige.

När sträckan mellan Läggesta och Näsby-Taxinge lades ner 1995, ansökte ÖSlJ om nyttjanderätt denna banstump och fick det också. Mellan 1998 och 2008 körde museiföreningen rälsbuss här på normalspåret. Efter att ha fått ett EU-bidrag kunde man 2009-2011 bygga om även denna sträcka till 600 mm. Den 25 maj 2011 kunde man, med kunglig pompa och ståt, åter igen inviga en järnväg i denna trakt, den här gången med närvaro av kung
Carl XVI Gustaf.

Svealandsbanans öppnande och NrSlJ:s slutliga avveckling
Trots att Norra Södermanlands Järnväg var elektrifierad, var den ändå dödsdömd, bl.a. på grund av ovan nämnda problem att Strängnäs inte låg längs huvudlinjen. 1993-1994 upphörde all trafik på NrSlJ för att ge plats åt den nya Svealandsbanan, som fick sträckningen Stockholm-Södertälje-Strängnäs-Eskilstuna-Örebro. Vid Nykvarn samt mellan Åkers styckebruk och Strängnäs följer Svealandsbanan i stort sett gamla NRSlJ:s sträckning. Sträckan mellan Eskilstuna och Örebro fick vara kvar, men rustades upp. På den nya järnvägen går det att köra upp till 200 km/tim.

Intryck från vår cykling och tågresa
Vi cyklade Norra Södermanlands järnväg den 18 och 19 juni 2015 samt åkte Östra Södermanlands Järnväg den 21 juni.

I Södertälje finns både det gamla och nya stationshuset kvar. Det gamla tjänstgör som restaurang. Det var lätt att ta sig från Södertälje till Tvetaberg, där stationshuset och banvaktstugan inhyser en motorcykelklubb. Från Tvetaberg är det svårt att ta sig vidare på banvallen, eftersom Svealandsbanan och motorvägen E20 skär av banvallen på flera ställen och det är svårt att hitta vettiga alternativvägar. Vi tog oss till Nykvarn och därifrån till Ryssbybrink, där en ca tre km lång sträcka finns kvar till Taxinge-Näsby. Stationshuset i Taxinge-Näsby är ganska unikt, ett skånskinspirerat stationshus mitt i Södermanland. Det beror på att godsherren Posse på Taxinge-Näsby gård lät bygga och bekosta det och han hade påbrå från Skåne. Härifrån fick vi ta skogsvägen backe upp och backe ner fram till Hedlandets hållplats. Härifrån kan man cykla bredvid järnvägen fram till Läggesta.

Mellan Läggesta och Eskilstuna ligger banvallen kvar hela vägen och är cykelbar. Tyvärr är underlaget mycket dåligt i stort sett hela vägen. Lösgrus och makadam avlöser vart annat. Enligt en boende vi träffade längs vägen så har Strängnäs och Eskilstunas kommuner på gång att göra iordning banvallen till en asfalterad cykelled. Många stationshus och banvaktstugor finns kvar längs vägen. Efter Eskilstuna körde vi med bilen upp till Mälarbaden och hittade två stationshus längs vägen.

Museijärnvägen Mariefred-Läggesta-Taxinge-Näsby var en mycket trevlig upplevelse. Här har man samlat lok och vagnar från i stort sett varenda nedlagd 600-mm järnväg som funnits i Sverige.

Snabbfakta

  • 1435 mm
  • 90 km + 32 km bibanor
  • 22 maj 1991 koncession för linjen Södertälje-Eskilstuna med bibanor
  • 26 maj 1895 öppnas Saltskog (Södertälje)-Strängnäs, 55 km
  • 26 maj 1895 öppnas Läggesta-Mariefred, 4 km
  • 1 oktober 1895 öppnas Åkers Styckebruk-Eskilstuna C-Nybybruk, 50 km
  • 1 oktober 1895 öppnas Södertälje-Igelstahamn (senare Södertälje uthamn), 4 km
  • 26 maj 1899 koncession för sträckan Nybybruk-Mälarbadens hamn
  • 1 juni 1899 öppnas Nybybruk-Mälarbaden, 3 km
  • 9 oktober 1900 öppnas Mälarbaden-Mälarbadens hamn, 1 km
  • 11 oktober 1921 upphör persontrafiken på Södertälje-Södertälje hamn
  • 1 juli 1931 förstatligas NrSlJ
  • 1 juli 1931 upphör persontrafiken på Eskilstuna S-Eskilstuna N (bibana)
  • 1 januari upphör persontrafiken på Eskilstuna C-Nybybruk
  • 1 januari 1933 upphör all trafik på Nybybruk-Mälarbadens hamn
  • 1934 rivs sträckan Nybybruk-Mälarbadens hamn
  • 20 november 1936 elektrifieras hela järnvägen
  • 27 september 1964 upphör all trafik på Mariefred-Läggesta
  • 19 maj 1968 påbörjar Östra Södermanlands Järnväg museitrafik på sträckan Mariefred-Läggesta, ombyggd till 600 mm järnväg
  • 1979 upphör godstrafiken på Eskilstuna S-Eskilstuna N
  • 3 oktober 1983 upphör all persontrafik på Åkers styckebruk-Strängnäs
  • 1983 rivs sträckan Eskilstuna N- Eskilstuna S
  • 15 augusti 1991 upphör all godstrafik på Åkers styckebruk-Strängnäs
  • 1993 rivs sträckan Åkers styckebruk-Strängnäs
  • 9 januari 1994 upphör all persontrafik på resterande sträckor
  • 1994 rivs sträckan Almnäs-Ryssbybrink
  • 1996 rivs sträckorna Södertälje syd-Almnäs och Läggesta-Åkers styckebruk
  • 1997 rivs sträckan Ryssbybrink-Taxinge Näsby
  • 1994-1997 byggs Svealandsbanan på delar av tidigare NrSlJ
  • 1 maj 1995 upphör godstrafiken på Åkers styckebruk-Eskilstuna
  • Omkring år 2000 rivs sträckan Åkers styckebruk-Eskilstuna
  • 28 maj 2011 öppnar ÖSlJ sträckan Läggesta-Taxinge Näsby, ombyggd till 600 mm

Länkar
http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stra_S%C3%B6dermanlands_J%C3%A4rnv%C3%A4g
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan
http://www.oslj.nu/