Ostkustbanan, gamla linjen Söderhamn-Enånger
Historik och kuriosa
Redan i slutet av 1860-talet fanns intresse för att bygga en järnväg längs norrlandskusten. I riksdagen ansåg man att en järnväg genom Bergslagen och det inre av Norrland var mer angeläget. Det skulle dröja ytterligare trettio år innan Ostkustbanan blev verklighet. Det blev istället på initiativ av städerna längs den norrländska ostkusten samt privata intressenter som banan till slut byggdes mellan Gävle och Härnösand, 295 km lång. Efter flera förslag på dragningar av linjen så godkändes till slut koncessionen den 12 augusti 1903.
Bland annat på grund av problem med finansieringen skulle det dröja till den 6 mars 1916 innan man kunde ta det första spadtaget. Under hela byggtiden fortsatte de ekonomiska problemen. Staten fick skjuta till mer och mer pengar. Banbygget försenades också av en arbetskonflikt som varade från april 1920 till juni 1921, banbyggarna var missnöjda med lönen. De olika bandelarna kunde öppnas för trafik mellan den 2 december 1903 och 31 oktober 1927.
Den 1 augusti 1933 förstatligades OBK. Under åren som följde rustades banan upp av SJ, kurvor rätades och räls byttes, mm. På 1950-talet elektrifierades hela järnvägen. Från 1970-talet och framåt gjordes flera ombyggnationer av banan, med nya sträckningar samt byggnad av dubbelspår. Den 4 oktober 1999 togs en helt ny linje mellan Söderhamn och Enånger i bruk.
Det är här vårt intresse för OKB kommer in. Den gamla sträckan mellan Söderhamn och Enånger användes några år för godstrafik. Enligt uppgift skulle hela linjen vara uppriven 2016. Vårt mål var att försöka cykla den 33 km långa nedlagda linjen.
Intryck från vår cykling på gamla linjen mellan Söderhamn och Enånger
Vår målsättning den 20 juni 2018 var att försöka cykla på den gamla upprivna järnvägen mellan Enånger och Söderhamn. Det projektet var tyvärr omöjligt pga. att arbetet med att riva upp banvallen fortfarande pågick. På en del ställen låg slipers kvar, på andra ställen låg det enbart järmvägsmakadam, men den är alldeles för grov att cykla på. Vi fick ta till plan B, att cykla på landsvägen istället mellan stationshus och banvaktstugor.
Vi startade vid Enånger station och cyklade mot Tosätter. Därifrån cyklade vi mot Lindefallet. Vi tog ner till vänster från landsvägen och hittade Lindefallets banvaktstuga, vid en järnvägsövergång. I andra änden av byn, där järnvägen åter korsade gamla landsvägen, hittade vi stationshuset på västra sidan av spåret.
Härifrån fick vi cykla 13 km på gamla E4:an till Kungsgården samt ytterligare 4,7 km mot Trönö. I byn Långbro hittade vi både ett gammalt godsmagasin och Trönödals stationshus, som flyttats några hundra meter från spåret. Stationsskylten fanns kvar på huset. Vi vände tillbaka till Kungsgården och passerade Fors banvaktstuga. En km innan Norrala kyrka svängde vi av mot höger och cyklade upp i den lilla bondbyn Ringa. Där hittade vi Norrala banvaktstuga och hållplats. Detta var sista anhalten innan Söderhamn.
I Söderhamn letade vi efter gamla Söderhamn Västra station, men vi hittade den inte, med största sannolikhet är den riven. Istället följde vi gamla spåret från nya Resecentrum till gamla, vackra, Söderhamn C. Man har byggt en cykelväg på den gamla banvallen. Vi har inte tagit med någon bild på nya Resecentret. Sådana moderna byggnader gör sig bäst på andra hemsidor.
Snabbfakta
- 1435 mm
- 295 km
- 12 augusti 1903 beviljas koncessionen
- 6 mars 1916 startar bygget
- Öppnas för allmän trafik mellan 1923 och1927, 301 km
- 1 november 1927 öppnas sträckan Söderhamn-Iggesund för allmän trafik, 49 km
- 1 augusti 1933 förstatliga Ostkustbanan
- 4 oktober 1999 öppnas en ny linjesträckning mellan Söderhamn och Enånger
- 2015-2018 rivs gamla sträckan Söderhamn-Enånger, 33 km