Ystad-Brösarps Järnväg, Brösarp-S:t Olof-Tomelilla

Historik och kuriosa
Redan 1874 fanns tankar på att bygga en järnväg i trakten av Brösarp. Det dröjde till 1897 innan man i Ystad tog initiativ till att bygga en järnväg med sträckan Brösarp-S:t Olof-Tomelilla. Östra Skånes Järnvägar var då på gång att bygga en järnväg från Degeberga söderut till Brösarp. Den 9 september 1898 fick man koncessionen beviljad och kunde i juli 1899 börja bygga den 30 km långa järnvägen mellan Brösarp och Tomelilla. Den 19 september 1901 kunde banan öppnas för allmän trafik. Länk till karta.

Ekonomin var dålig och man försökte få Ystad-Eslövs Järnväg att köpa järnvägen, men det kom aldrig något beslut på det. 1 juli 1941 tog staten över Järnvägen. SJ lade ned persontrafiken på sträckan S:t Olof-Tomelilla, samtidigt som de tog över järnvägen. Den 18 september 1944 återupptog SJ trafiken på linjen, eftersom det pga. andra världskriget rådde brist på gummi. Man hade svårt att få gummidäck till bussarna, som hade ersatt tågtrafiken. Den 9 juni 1947 lade man åter ned tågtrafiken mellan Brösarp och Tomelilla, när bristen på gummidäck upphört. Den 1 juni 1954 upphörde godstrafiken på samma sträcka. 1954-1956 revs sträckan S:t Olof-Tomelilla.

Den 31 december 1971 gick det sista persontåget i reguljär trafik på sträckan Brösarp-S:t Olof. 1 april 1974 upphörde godstrafiken på sträckan S:t Olof-Vitaby. 1 juni 1975 upphörde godstrafiken på den sista sträckan Vitaby-Brösarp. Sedan 1971 kör Skånska Järnvägar museitrafik på järnvägen mellan Brösarp och S:t Olof.

Intryck från vår cykling och tågresa
Vi cyklade och åkte tåg mellan Brösarp och Tomelilla den 7 juli 2013. Vi började på morgonen med att cykla från S:t Olof mot Tomelilla, 16 km. De första 5 km från S:t Olof kunde vi cykla på den gamla banvallen, som går in i bokskogen västerut, strax söder om S:t Olof. Efter drygt 2 km passerade vi Tunbyholms banvaktstuga på vänster sida. Den är ganska igenvuxen, så den är lätt att missa. Vid Snoggedal tar banvallen slut och på andra sidan vägen, där banvallen kommer ut efter en bondgård, ligger banvaktstugan. Vi cyklade vidare, på landsvägen till Onslunda. Längst söderut i byn, på Bröderna Nilssons väg, rakt nedanför Stationsvägen, ligger ett vit-svart hus, som liknar en skånelänga. Detta ska enligt uppgift vara det gamla stationshuset, kraftigt ombyggt.

Vi fortsatte mot Spjutstorp, på landsvägen, och hittade stationshuset i slutet av Henrik Olssons väg. Där ligger stationshuset, övergivet och igenvuxet, vid en avstjälpningsplats. Banvaktstugan ligger mitt i byn, vitmålat och ombyggt till oigenkännlighet. Enligt GPS-koordinaterna, ska det vara det huset. Vi fortsatte landsvägen mot Tomelilla. Vid gården Björkhaga, sydväst om Spjutstorp, såg vi ute på åkern på höger sida en stensatt vägtrumma, där järnvägen en gång gick.

Mittemellan Sprutstorp och Sälshög hittade vi Sälshögs östra banvaktstuga, precis vid vägen. När vi kom fram till Sälshög korsade vi vägen och fortsatte på Sälshögsvägen in till Tomelilla. Precis när man passerat Tomelilla-skylten ligger Sälshögs västra banvaktstuga på vänster sida. Vi fortsatte fram till Östra Utfartsvägen tog där höger. När man kommer upp på järnvägsbron ser man Tomelilla station nere till vänster.

Tomelilla station var en gång en järnvägsknut, med tåg i fem riktningar på tre järnvägar: Malmö-Simrishamns Järnväg, Ystad-Eslövs Järnväg samt Ystad-Brösarps järnväg. Nu är stationen reducerad till en säckstation där tågen kommer in från Ystad och vänder för att åka vidare till Simrishamn, eller tvärt om. Men i dessa tider får man bara glädjas åt de järnvägslinjer och stationer, som överhuvudtaget finns kvar.

Vi vände om och cyklade tillbaka till S:t Olof. Härifrån tog vi ångtåget till Brösarp. Vi köpte varsin enkelbiljett samt två ”velocipedbiljetter” och polletterade våra cyklar på tåget. Det var en mycket fin tågresa. Från Brösarp station, som ligger ett par km norr om Brösarps samhälle, cyklade vi på en grusväg längs med järnvägen till Skepparps banvaktstuga. Därifrån tog vi sedan vägen ner till Ravlunda och vid bränneriet väntade vi på att tåget skulle passera på sin väg tillbaka till S:t Olof. Efter att ha filmat tåget när det for förbi, cyklade vi till Ravlundabro station. Sedan fortsatte vi söderut mot Vitaby och sedan mot S:t Olof. Vi kom dit lagom till att bommarna gick ner och tåget återvände till Brösarp.

Om någon inbillar sig att Skåne är platt ska man ta sig en cykeltur på Österlen. Här varierar verkligen omgivningarna. Från öppna landskap till bokskogar. Från ganska flackt inåt landet till mycket kuperat på den östra sidan. Brösarp station ligger på 39 m över havet, S:t Olof på 120 m och Tomelilla på 65 m. Att kombinera cyklingen med att åka tåg var en lyckad kombination. Vi hann med lätthet med att cykla mellan S:t Olof och Tomelilla tur och retur på förmiddagen, innan vi åkte med tåget kl. 12:10 från S:t Olof. Sen kan det väl tyckas lite väl nördigt att cykla tillbaka från Brösarp, men det är ju en smaksak. 

Snabbfakta

  • 1435 mm
  • 30 km
  • 9 september 1898 koncession beviljas
  • 19 september 1901 öppnas Ystad-Brösarps Järnväg, Tomelilla-Brösarp
  • 1 juli 1941 förstatligas järnvägen
  • 1 juli 1941 SJ lägger ned persontrafiken på sträckan Tomelilla-S:t Olof
  • 18 september 1944 återupptar SJ persontrafiken på Tomelilla-S:t Olof
  • 9 juni 1947 läggs persontrafiken åter ned på Tomelilla-S:t Olof
  • 1 juni 1954 upphör godstrafiken på sträckan Tomelilla-S:t Olof
  • 1954-1956 rivs rälsen på sträckan Tomelilla-S:t Olof
  • 1971 bildas Museiföreningen Skånes Järnvägar
  • 31 december 1971 upphör persontrafiken på Brösarp-S:t Olof
  • 1 april 1974 upphör godstrafiken på sträckan S:t Olof-Vitaby
  • 1 juni 1975 upphör godstrafiken på sträckan Vitaby-Brösarp

Länkar
http://www.historiskt.nu/normalsp/yj/ybj/ybj_snabbf.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ystad%E2%80%93Br%C3%B6sarps_J%C3%A4rnv%C3%A4g
http://www.skanskajarnvagar.se/