Gotlands järnvägar

Historik och kuriosa
Redan 1870 lades det första förslaget fram om en järnväg på Gotland. 1875 hade man ett färdigt förslag och finansiering till en järnväg från Visby (och Visby hamn) över Roma till Hemse. I april 1877 började man bygga järnvägen, med spårvidden 891 mm, och i september 1878 kunde man öppna den 57 km långa banan. Den 15 september 1878 invigdes Gotlands järnväg (GJ) av kung Oscar II.

I maj 1896 fick GJ koncession att förlänga järnvägen från Visby till Västkinde, 11 km. Redan i november samma år kunde man öppna järnvägen. 1898 förlängdes järnvägen till Tingstäde, 13 km, och kunde öppnas för trafik i november 1899. I april 1899 påbörjades bygget av förlängningen av järnvägen söderut från Hemse till Havdhem, 9 km, och den var färdig i juli 1900. I oktober 1906 påbörjades förlängningen från Havdhem till Burgsvik och den var färdig i augusti 1908. I november 1912 fick man koncession för att förlänga järnvägen i norr till Lärbro, 12 km, men på grund av oroligheterna i världen och att första världskriget bröt ut, kom man inte i igång med bygget förrän 1920. En del av arbetet utfördet som ett AK-projekt, av arbetslösa, på uppdrag av Arbetsmarknadskommis-sionen. I december 1921 var arbetet klart och hela GJ var färdigbyggd.

Det fanns planer på att förlänga järnvägen till Fårösund, men dessa planer förverkligades aldrig. När man 1942 öppnade Visby flygplats, norr om Visby, lät man järnvägen vara kvar, trots att den korsade landningsbanan. Man anlade till och med en hållplats i anslutning till flygplatsen. Detta lär vara den enda platsen i Sverige där man låtit en järnväg korsa en flygplats. Tågen hade förövrigt väjningsplikt vid övergången över flygfältet, vilket också är unikt. Länk till karta

1897 kom ett par nya aktörer in på den gotlänska järnvägstrafiken. Slite-Roma Järnvägsaktiebolag (SlRJ) hade fått koncession på att bygga en järnväg mellan Slite och Roma, 33 km. I maj 1902 kunde järnvägen öppnas för allmän trafik, med samma spårvidd som GJ. Klintehamn-Roma Järnvägs AB (KlRJ) hade likaledes fått koncession för ett järnvägsbygge mellan Klintehamn och Roma, 23 km, och den banan stod färdig i september 1898, med samma spårvidd. 1924 var en förlängning av järnvägen från Klintehamn till Hablingbo färdigbyggd, 27 km, kallad Sydvästra Gotlands Järnväg (SGJ). 1927 övertogs SGJ av KlRJ. Samtidigt kom KlRJ och SlRJ överens om att ha gemensam trafikförvaltning.

1899 bildades ytterligare ett järnvägsbolag på Gotland, Ronehamn-Hemse Järnvägs AB (RHJ). I februari 1903 öppnade de en 10 km lång järnväg mellan Hemse och Ronehamn. Ekonomin på denna bana var dålig redan från början. Man ville att GJ skulle ta över driften, men de var inte intresserade. Redan 1917 lades trafiken ner och 1920 revs spåren upp.

Den svenska armen byggde under vintern 1903-1904 en två km lång järnväg mellan Visby och militäranläggningen Visborgslätt. 1911 beviljas koncession för en förlängning av järnvägen till Hallvards. I juni 1912 var banan färdig till Kneippbyn och i augusti samma år till Hallvards, sammanlagt 7 km. 1931 gick järnvägen i konkurs. I mars 1940 lades all trafik ned mellan Kneippbyn och Hallvards och banan revs samma år. I oktober 1946 upphörde den resterande godstrafiken mellan Visby och Kneippbyn. 1948 revs även denna bandel.

1947-1948 förstatligades alla Gotlands järnvägar. 1953 lades trafiken ned på sträckan Slite-Roma-Klintehamn-Hablingbo och revs 1953-1958. 1960 lade SJ ned resten av trafiken på Gotland, Lärbro-Visby-Hemse-Burgsvik. Banan revs 1961-1964.

1972 bildades föreningen Gotlandståget, som återuppbyggt upp en kortare bit av den gamla järnvägen vid Dalhem, Gotlands Hässelby station. 1978 kunde man åter åka tåg med ånglok på Gotland. I augusti 2013 cyklade vi alla järnvägssträckor på Gotland utom Visby-Hallvards och Hemse-Ronehamn.

Att cykla Gotlands Järnvägar på 6 dagar

Dag 1: Visby-Lärbro, ca 40 km
Vi cyklade från Visby mot Lärbro. På en karta vi hittade är sträckan uppmärkt som cykelled. Kvaliteten på underlaget är, i vårt tycke, inte tillräckligt bra för att kallas cykelled. Det gick att ta sig fram på banvallen nästan hela vägen, men den var bitvis mycket dålig. När vi kom ut ur nordvästra änden av Visby, fick vi cykla på länsväg 148, förbi flygplatsen, fram till vägskälet mot Hästnäs. Vid Hästnäs kunde vi cykla på banvallen ända fram till Väskinde, där vi hittade stationshuset i norra änden av byn. Från Väskinde till Martebo fick vi delvis cykla en annan väg. I Martebo hittade vi stationshuset och på avträdet har man skojat till det med bokstäverna från stationshuset och istället skrivit ”Tarmebo”.

Efter Martebo kom vi till Martebomyrs gård. Här gäller det att vara uppmärksam på karta, så att man inte tar fel skogsväg. Här hittade vi det vi tror är hållplatshuset Martebomyr och kunde vi sedan cykla banvallen ända till en km innan Tingstäde. Här fick vi åter ta en omväg. När vi kommit fram till Tingstäde fick vi cykla på 148:an förbi Tingstädeträsk, innan vi åter kom på banvallen strax efter vägen mot Ireviken. När vi åter kom på banvallen kunde vi cykla den ända fram till Othem. Här blev det en liten omväg, förbi tomten till stationshuset, och sedan var det raka vägen på banvallen till Lärbro. Lärbro station ligger på Stationsgränd, så det huset gick inte att ta miste på. Från Lärbro tog vi med cyklarna på bussen tillbaka till Visby.

Dag 2: Slite-Roma-Visby, ca 60 km
Vi tog med cyklarna på bussen till Slite. Stationshuset och lokstallet i Slite är rivna. När vi cyklade ut ur Slite kunde vi cykla på banvallen över Sju Strömmar, som skiljer Bogeviken från Östersjön. Vi kunde cykla på banvallen ända fram till Boge banvaktstuga, som ligger på den norra sidan av länsväg 147. Vi fick sedan cykla på 147:an fram till Västers by. I bortre änden av byn cyklade vi ner på en skogsväg och kom på banvallen igen. Den kunde vi sedan cykla på ända fram till Bäl. På vägen passerade vi Gane hållplats. Från Bäl fick vi åter cykla på 147:an till Larsarve. Här tog vi en liten byväg ner till vänster och hittade Larsarve station. Vi fortsatte ner mot Källunge och hittade stationshuset i korsningen till vägen ner mot kyrkan.

Simunde station hittade vi sedan vid Gannarve och kunde här cykla på banvallen rakt söderut mot Dune. Halvvägs spärras banvallen av med en grind. Vi fortsatte till höger och kunde komma vidare söderut på en liten skogsväg och kom sedan fram till Dune. Stationshuset hittade vi på andra sidan vägen vi korsade. Vi fortsatte mot höger ner till Dalhem. Här ligger Gotlands järnvägsmuseum. Här stannade vi och tittade på museet och åkte dressin till Tule station. Den här dagen hade man ingen tågtrafik igång. Vi fortsatte sista biten ner till Roma.

Från Karby Hållplats, norr om Roma, fortsatte vi norrut mot Barlingbo. Det går att cykla på banvallen nästan ända fram till Barlingbo. Stationshuset ligger norr om kyrkan till vänster i änden på en allé. Från Barlingbo cyklade vi västerut på en liten väg tvärs över åkrarna tills vi kom fram till vägen mot Sylfaste. Stationshuset ligger i norra änden av byn, på vänster sida i en skarp sväng. Skylten sitter på uthuset och syns från vägen. En km norr om Sylfaste svängde vi vänster in på en byväg för att komma till St. Vede. Här fanns en gång en hållplats med plåtstins samt en av Gotlands två järnvägsviadukter. Härifrån kunde vi sedan cykla på banvallen in till Visby. En km in på banvallen ligger OK Visborgs klubbstuga, som tidigare var Svadje banvaktstuga, men på den tiden mycket mindre. När vi kom fram till väg 143 ligger Skrubbs banvaktsuga, röd och mycket ombyggd, mellan 143:an och paddockarna vid travbanan. Vi cyklade runt travbanan och köpcentret och kom åter på banvallen när vi korsat länsväg 148 och kunde sedan cykla på banvallen ända in till Järnvägsgatan i Visby.

Dag 3: Klinterhamn-Roma-Visby, ca 50 km
Vi tog med cyklarna på bussen till Klintehamn. I Klintehamn cyklade vi på banvallen vänster om det gamla rälsbussgaraget och norrut mot Varbos hållplats. Det är inga svårigheter att följa banvallen den här biten. Efter Varbos försvinner banvallen in i skogen bakom en grind och är här mycket igenvuxen. Vi tog landsvägen upp mot Sanda och hittade här stationshuset. Det är skyltat som Lars Gullins barndomshem. Härifrån fick vi cykla på landsvägen fram till Rosenbys, där vi hittade en skylt med Tjuls Järnvägsmuseum, 1 km. I Tjuls är en godsvagn uppställd på en bit räls och stationshuset är ett litet museum. Tyvärr var det inte öppet när vi cyklade förbi.

Mellan Tjuls och Skogs hållplats är banvallen en asfalterad väg. Vid Skogs hållplats träffade vi paret som äger stationshuset. De visade oss runt både in- och utvändigt. Efter Skogs svängde vi av på en liten väg mot Bander. Stationshuset ligger in till vänster på vägen mot Stenkumla. Efter Bander fortsatte vi på landsvägen mot Isums. Stationshuset ligger strax innan korsningen mot Roma, på vänster sida. Efter Isums var det bara att fortsätta på landsvägen de sista 2 km mot Roma. Stationshuset i Roma är ombyggt tilläldreboende. Från Roma cyklade vi på länsväg 143 tillbaka till Visby.

Dag 4: Hemse-Roma-Visby, ca 50 km
Vi tog med cyklarna på bussen till Hemse. Bussen stannade vid Hemse gamla järnvägsstation och härifrån var det bara att följa banvallen rakt norrut. Vi kunde cykla på banvallen nästen hela vägen till Roma. Efter ett par km kom vi fram till Tjängdarve banvaktstuga på vänster sida. Vi fortsatte norrut mot Stånga. Strax innan Stånga tappade vi bort banvallen och befann oss plötsligt på ett elljusspår och kunde konstatera att det spåret inte följde banvallen. När vi kom in i Stånga hittade vi på vänster sia av vägen ett hus som vi antog är den gamla banvaktstugan. På platsen där stationshuset en gång stod, finns vattentornet från 1945 kvar. Det finns även en info-tavla som berättaar om järnvägen. Där kan man bl.a. läsa att stationshuset revs redan 1966. Från Stånga fortsatte vi norrut mot Etelhem. Vi fick cykla ca en km på länsväg 144 och köra in på en väg som är skyltad mot Stafflause. Efter en km kom vi åter på banvallen. Vi kom ända in i Etelhem på banvallen, men vid järnvägsbron var det stopp. Vi fick ta en liten omväg och hittade utan problem Etelhem station, på vänster sida av vägen. Vi passerade vägen mot Lojsta och kunde lätt följa banvallen in i skogen. En liten bit in i skogen hittade vi Etelhems banvaktstuga.

Sedan följde en lång sträcka på ca sju km innan vi kom fram till Buttle banvaktstuga, vid vägen som går mellan Buttle kyrka och Guldrupe kyrka. En liten bit norr om korsningen hittade vi även Buttle station. Ett mycket vackert och välvårdat stationshus. Härifrån fortsatte vi norrut mot Bjärges. Banvallen tar stopp i södra änden av byn, men om man tar in till vänster och fortsätter norrut kommer man utan svårigheter fram till stationshuset. Det ska enligt uppgift även finnas en banvaktstuga i byn, men den hittade vi inte. För att komma vidare fick vi svänga ner till vänster efter stationen och sedan höger, norrut. Där byn tar slut, svänger man till höger och kommer åter på banvallen. Vi kunde fortsätta två km norrut till Viklau hållplats. Härifrån fortsatte banvallen norrut, men enligt kartan tar den slut vid en åker, en km norr om stationshuset. Vi cyklade istället åt höger och kom sedan ut på länsväg 143.

Vid Högbro, strax innan Roma, ligger det en banvaktstuga på höger sida. Ett litet stycke längre fram korsar vägen Roma Kanal. Norr om vägen korsar även banvallen kanalen på en bro som inte är farbar. Inne i Roma finns stationshuset kvar, ombyggt till äldreboende. På östra sidan av Roma går det cykla på banvallen norrut. Vi kom förbi Klosteralléns banvaktstuga och kom till sist fram till Karby banvaktstuga och hållplats. Härifrån blev det sedan transportsträcka till Visby på 143:an.

Dag 5: Klintehamn-Hablingbo-Klintehamn, ca 60 km
Denna tur kom att bli den minst givande på hela resan. Vi körde med bilen till Klintehamn och cyklade därifrån mot sydost på länsväg 141. Vi gjorde några avstickare från 141:an för att försöka hitta stationshus och banvaktstugor som eventuellt skulle finnas kvar. Vid Levide svängde vi åt höger och kom efter några km fram till Stjärnarve, då hade vi avverkat 2 mil, utan att hitta något. Här korsade vi banvallen, som här syns väldigt tydligt i terrängen. Ca en km innan man kommer fram till Eksta kyrka ligger Stjärnarve station nere till vänster. Man ser tydligt att det är stationshuset, eftersom godsmagasinet finns kvar till höger om stationen.

Vi fortsatte förbi Eksta kyrka och sedan söderut mot Sproge. Strax innan kyrkan svängde vi av mot vänster, och sedan direkt vänster igen och kom fram till Sproge hållplats. Hela stationsmiljön är välbevarad och man har lagt ut ett 600-mm spår framför stationshuset. Vi fortsatte söderut på länsväg 140 och svängde av vid skylten mot Silte kyrka. En km in på vägen, precis innan korsningen, ligger Silteby hållplats på höger sida. Vid korsningen svängde vi höger och fortsatte söderut mot Hablingbo. Vid kyrkan svängde vi höger och efter 500 m ligger stationshuset på höger sida. Förutom stationen finns här lokstallet, semaforen och ett uthus kvar. Ute vid vägen ligger ett stort magasin, som nog har hört till järnvägen. Här finns även en gammal lokomotor och en vagn uppställda på en spårstump.

Man kan ju undra vem som reste hit med tåget. Hablingbo ligger nämligen mitt ute i ingenstans. Här var egentligen vår resa slut efter 34 km, men nu återstod transportsträckan på 26 km tillbaka till Klintehamn på länsväg 140.

Dag 6: Hemse-Burgsvik-Hemse, ca 55 km
Vi tog bilen till Hemse och cyklade härifrån på banvallen söderut mot Alva. På höger sida, hundra meter innan kyrkan, ligger banvaktsstugan, något ombyggd. Här finns även en lastkaj. I södra änden av Alva ligger Alva Södra hållplats. Man får cykla förbi en ladugård och över en liten grusväg, sen ser man stationshuset ute på gärdet. Vi fortsatte mot Havdhem på länsväg 142 och hittade stationshuset i södra änden av byn, på vägen mot Eke kyrka, på vänster sida av vägen. Från Havdhem fortsatte vi söder ut på 142:an. Efter en km kom vi till Lingvide banvaktstuga på vänster sida av vägen. På andra sidan av vägen fortsätter banvallen som en upphöjning i en hästhage. En km söder om Grötlingbo kyrka ligger Grötlingbo hållplats, på en liten väg in till höger. Vägen går in mittemot en gammal affär.

Vi fortsatte till Fidenäs. Vi svängde ner på vägen mot Klintehamn. Precis när man kommer ner i backen ligger stationshuset rakt fram. Om man kör till höger, mot Klintehamn ca en km, kommer man fram till Fidenäs banvaktstuga, på höger sida. Efter Fidenäs fortsatte vi mot Björklunda. Vi svängde ner till höger mot stugbyn. Banvallen går rakt genom stugområdet och efter några hundra meter kom vi fram till en perrongkant på vänster sida. Där ligger ett vitt hus, som vid första anblick inte såg ut att kunna vara det gamla stationshuset. Vid närmare påseende såg vi att det måste vara det och bakom huset ligger en gammal jordkällare. Sista biten in mot Burgsvik cyklade vi på banvallen. Den går som en stig genom skogen och över fälten och har mycket dåligt underlag. Det var jobbigt. Burgsvik stationshus var inte svårt att hitta. Vi kom rakt på den och den är mycket karaktäristisk. Här vände vi och cyklade tillbaka till Hemse, 26 km.

Detta är en beskrivning på hur man kan cykla nästan alla Gotlands järnvägar på sex dagar. Vi hoppade över sträckorna Visby-Hallvards och Hemse- Ronehamn, eftersom dessa båda linjer i det närmaste är utplånade.

En sak till. När man är på Gotland, och framför allt i trakterna av Visby, får man inte missa att ta sig en tur innanför ringmuren, även om själva järnvägen gick utanför Visby innerstad. Vad man ska titta på inne i Visby, finns det andra hemsidor som kan berätta om. 

Snabbfakta

• Sammanlagt 179 km på 6 järnvägar
• 891 mm
• 5 maj 1876 koncession beviljad för första sträckan
• 16 september 1878 öppnas Visby-Hemse, 57 km av GJ
• 3 november 1896 öppnas Visby-Västkinde, 11 km, av GJ
• 21 september 1898 öppnas Klintehamn-Roma, 23 km, av KlRJ
• 29 november 1899 öppnas Västkinde-Tingstäde, 13 km av GJ
• 26 juli 1900 öppnas Hemse-Havdhem, 9 km, av GJ
• 15 maj 1902 öppnas Slite-Roma, 33 km, av SlRJ
• 1 maj 1904 öppnas Hemse-Ronahamn, 10 km, av RHJ
• 27 juni 1904 öppnas Visby-Visborgsslätt, 2 km, till svenska armén, av SJ
• 31 augusti 1908 öppnas Havdhem-Burgsvik, 15 km av GJ
• 23 juni 1912 öppnas Visborgsslätt-Kneippbyn, 2 km, av Trafik AB Västerhejde-Visby
• 29 augusti 1912 öppnas Kneippbyn-Hallvards, 3 km av Trafik AB Västerhejde-Visby
• 3 juni 1918 går RHJ i konkurs
• 1920 rivs spåren på sträckan Hemse-Ronahamn
• 19 december 1921 öppnas Tingstäde-Lärbro, 12 km, av GJ
• 7 juni 1924 öppnad Klintehamn-Hablingbo, 27 km, av SGJ
• 15 juni 1931 går Trafik AB Västerhejde-Visby i konkurs
• 1 mars 1940 upphör trafiken på sträckan Kneippbyn-Hallvards, rälsen rivs
• 30 januari 1941förstatligas hela sträckan Visby-Kneippbyn
• 1 oktober 1946 läggs trafiken ned på sträckan Visby-Kneippbyn
• 1948 rivs sträckan Visby-Kneippbyn
• 1947-1948 förstatligas Gotlands järnvägar
• 1952 byter stationen Roma namn till Romakloster
• 10 juni 1953 läggs trafiken ned på sträckan Slite-Romakloster-Klintehamn-Hablingbo
• 1953 rivs sträckan Slite-Bogeviken
• 1957-1958 rivs sträckan Klintehamn-Hablingbo
• 1958 rivs sträckan Bogeviken-Romakloster
• 1958-1959 rivs sträckan Romakloster-Klintehamn
• 1 oktober 1960 läggs trafiken ned på Lärbro-Visby-Hemse-Burgsvik
• 1960-1962 bedriver Andelsslakteriet i Visby egen godstrafik mellan slakteriet och Visby Hamn.
• 1961-1962 rivs spåren mellan Lärbro och slakteriet
• 1962-1963 rivs spåren mellan Burgsvik och Visby
• 1964 rivs spåren mellan slakteriet och Visby hamn

Länkar hemsidor:
http://www.historiskt.nu/smalsp/gotland/gj.html
http://www.historiskt.nu/smalsp/gotland/slrj.html
http://www.historiskt.nu/smalsp/gotland/klrj.html
http://www.historiskt.nu/smalsp/gotland/sgj.html
http://www.historiskt.nu/smalsp/gotland/rhj.html
http://www.historiskt.nu/smalsp/gotland/vvj.html
http://www.gotlandstaget.se/
http://www.tjuls.se/Jarnvagsmus/start-j.htm