Helsingborg-Råå-Ramlösa Järnväg

Historik och kuriosa
I slutet av 1800-talet expanderade Helsingborgs stad söderut mot det lilla fiskeläget Råå, sex km från staden. Dels började några industrier etablera sig söder om staden, dels ville man ha sommartrafik till Råå fiskeläge, men framförallt till Ramlösa brunn. Från Ramlösa Brunn fanns sedan 1877 en  tre km lång 3,5 fots hästspårväg, som ledde ner till havsbadet vid Öresund.

Ingenjören Greve Fredrik Arvidsson Posse, känd svensk järnvägsbyggare, hemmahörande i Helsingborgstrakten, var 1889 på den stora världsutställningen i Paris. Runt hela utställningsområdet hade man anlagt en 600-mm decauvillespår. Det speciella med denna typ av järnväg var att den bestod av lättviktsräls, färdigmonterade på slipers i femmeters längder. Greve Posse blev förtjust i denna uppfinning. En sådan järnväg ville han bygga mellan Helsingborg och Råå/Ramlösa. Posse åkte hem till Helsingborg och presenterade sin idé för stadens järnvägsintressenter och det slutade med att han lade bud på det mesta deauvillejärnvägen, inklusive rullande material från Parisutställningen.

Under 1890 projekterades det för Helsningborg-Råå-Ramlösa Järnväg (HRRJ) och koncession skickades till Kungliga Järnvägsstyrelsen. Den 16 mars 1891 påbörjades schaktningsarbetena i Carl Krooksgatan. Exakt fyra månader senare, den 16 juli, inbjöd greve Posse intressenterna och finansiärerna till provtur på hela den färdigbyggda, 8,2 km långa järnvägen. Givetvis intogs festmåltiden på Ramlösa Brunn. Mitt emellan Helsingborg och Råå hade man anlagt ett triangelspår med en två km lång linje till Ramlösa Brunn. Denna ersatte den drygt tjugo år gamla hästspårvägen.

Platsen för triangelspåret fick namnet Triangeln. Här fanns HRRJ:s enda banvaktstuga. I övrigt hade HRRJ enbart ett eget stationshus, beläget i Råå. Flera hållplatser fanns längs linjen och det kom till några under årens lopp. I Helsingborg fanns en hållplats vid Centralstationen och vid Ramlösa Brunn fanns ett hållplatsskjul vid entrén. Vid samtliga tre ändstationer fanns en vändskiva, så loken behövde aldrig gå baklänges. HRRJ gick under sin fentonåriga smalspårstid under smeknamnet Deauvillen i Helsingborg.

Som så många andra järnvägar i landet hade även HRRJ svårt att få ekonomin att gå ihop. På somrarna åkte många passagerare till Ramlösa Brunn, i övrigt var det mest gods som transporterades på linjen mellan Helsingborg och Råå. Flera vintrar gjorde man uppehåll i  persontrafiken. Med tiden etablerads fler industrier mellan Helsingborg och Råå, detta medförde mer och mer godstrafik för HRRJ.

Till slut räckte inte kapaciteten till för alla godstransporter. Man sökte och fick 1905 koncession för en normalspårig järnväg, som hade samma sträckning. Den 1 december 1906 öppnas den nya normalspåriga HRRJ för allmän trafik.

1924 kom HRRJ att gå upp i Helsingborgs Spårvägar och levde kvar som spårväg fram till den 3 september 1967, då Helsingborgs Spårvägar lades ned i samband med högertrafikomläggningen. Flera av vagnar och lok såldes vid breddningen till andra 600-mm järnvägar i Sverige. Några finns bevarade i Mariefred hos Östra Sörmlands Järnväg. Någon spårvagn från Helsingborgs Spårvägar finns bevarad i Malmköpings spårvagnsmuseum.

HRRJ var den första och egentligen den enda äkta Deauville-järnvägen i Sverige. De sex andra 600-mm järnvägarna som byggdes, anlades inte med Deauville-räls, utan vanliga lösa räler som spikades på slipers. Detta kom att kallas Kostasystemet.

Jakten på spår efter en järnväg som nästan ingen minns
Den 25 april 2016 cyklade vi mellan Helsingborg, Råå och Ramlösa för att söka spår efter en järnväg som lades ner 110 år tidigare. Skulle det ens vara möjligt att hitta spår efter HRRJ? Ingenstans i litteraturen har vi hittat något som tyder på att det finns spår kvar efter den ursprungliga 600-mm järnvägen.

Vi startade vid Terminalgatan, där den Helsingborgs gamla Centralstation låg, den revs 1987. Alldeles intill låg HRRJ:s hållplats. Vi följde Järnvägsgatan fram till Gasverksgatan, här HRRJ tvärade över den gamla gasverkstomten, där Radison Hotell ligger nu. Därefter följde vi Carl Krooks gata. I södra änden av gatan korsade HRRJ den normalsåriga järnvägen i plan. Här finns nu en trafikplats. När vi tagit oss förbi trafikplatsen fortsatte vi på Industrigatan, där HRRJ gick fram. Vid Strandbadsvägen ligger Triangelskogen, här ligger det gamla Rälsbussgaraget kvar. Vi fortsatte på Industrigatan, som i Råå byter namn till Kustvägen. Bakom den tegelröda skolan, vid kallbadhuset, ligger platsen där Råå stationshus låg. Det finns inget på den här platsen som indikerar att HRRJ en gång i tiden fanns här.

Tillbaka vid Triangeln cyklade ett litet stycke österut på Standbadsvägen och svängde in på en grusväg genom Triangelskogen, här gick troligtvis banvallen. Vi kom sedan fram till Decauvillegatan. Det första tecknet vi hittade på att HRRJ verkligen existerat. Från Decauvillegatan kan man dra en rak linje på kartan till Brunnsallén. Men för att i verkligheten komma till Brunnsallén måste man passera järnvägen på en bro och följa skyltningen till Ramlösa. 

Vid entrén till Ramlösa Brunn finns den gamla vaktkuren kvar. I fönstren, runt om, har man en utställning med bilder och lite saker från tiden som var. Och där, bland de andra bilderna, hittar vi det andra beviset för att HRRJ sannerligen fanns en gång: Ett stort fotografi på tåget "Decauvillen" med förnäma damer, i långa kjolar och tjusiga hattar, ståendes framför.

Den 12 augusti 2018 var vi åter i Råå. Vi fick veta att kiosken som ligger på platsen är det gamla stationshuset. 2014 byggdes Batteritoget om och där finns nu information om den gamla decuvillebanan. Ett mycket positivt initiativ av kommunen.

Snabbfakta

• 600 mm bred
• 8,2 km lång
• 16 mars 1891 schaktningsarbetet påbörjas i Helsingborg
• 10 april 1891 beviljas koncession för järnvägen
• 16 juli 1891 provkörning och invigning av järnvägen
• 11 augusti 1891 officiell öppning av järnvägen
• 23 februari 1905 koncession beviljad för breddning till normalspår
• Oktober 1905 påbörjas arbetet med breddning och elektrifiering
• 17 juli 1906 går sista tåget på sträckan Helsingborg-Ramlösa
• 7 oktober 1906 går sista tåget på sträckan Triangeln-Råå
• 1 december 1906 öppnas HRRJ som normalspårig, elektrifierad järnväg
• 21 juli 1924 uppgår HRRJ i Helsingborgs Spårvägar
• 3 september 1967 läggs Helsingborgs Spårvägar ned, i samband med högertrafikomläggningen

Länkar

https://sv.wikipedia.org/wiki/Helsingborg%E2%80%93R%C3%A5%C3%A5%E2%80%93Raml%C3%B6sa_J%C3%A4rnv%C3%A4g  
Welander, Lennart (1985) Helsingborg-Råå-Ramlösa Järnväg