Lelångenbanan, Uddevalla-Lelången Järnväg
Historik och kuriosa
Redan 1881 började man i Uddevalla planera för en järnväg norrut till Dalsland. Men det dröjde ända tills 1895 innan järnvägen mellan Uddevalla och Bengtsfors till slut kunde öppnas. Då hade han under flera år varit oense om bl.a. finansiering, slutdestination och spårvidd. Den kuperade terrängen fördyrade anläggandet, eftersom man var tvungen att bygga höga vallar och göra djupa skärningar.
Tre större broar byggdes längs linjen. Den största av dem, Sundsbron, vid Ellenösjön, mätte med sina tre spann 72,8 meter och gick 13 meter över vattnet. Ute på bron kunde man lossa timmer som sedan flottades ner till Munkedals pappersbruk, via Valboån, Viksjön och Munkedalsälven. I samband med nedläggningen och upprivningen av Lelångenbanan moterades Sundsbron ned. Klicka här för att se en bild av bron.
Intryck från cyklingen
Lelångenbanan cyklade vi 22 och 24 juni 2012. Första etappen var Uddevalla-Högsäter. Från Uddevalla är det väldigt mycket uppför fram till Sportstugans hpl, 6 km norr om Uddevalla. Men banvallen är väldigt fin och lättcyklad, med asfalt och fin grusväg. Efter Sportsugan går banvallen vackert längs Bjursjön och Hogsjön till Kopperöd. Från Kopperöd till Lane går banvallen längs väg 172 och går att cykla mestadels. Norr om Lane lämnar banvallen väg 172 och har en annan sträckning fram till Nättjebacka, denna sträcka går också att cykla. På vägen hittade vi gränsskylten mellan Bohuslän och Dalsland.
Norr om Nättjebacka kunde vi cykla på banvallen ca en km, sedan fick vi ge oss ut på Väg 172 ca två km, innan vi kom på banvallen igen och kunde följa den ända fram till Ellenösjön. En mycket fin sträcka av banvallen. Vid Ellenösjön finns brofundamenten kvar efter den väldiga Sundsbron och bredvid den gamla landsvägsbron. Vid Ellenö fick vi ge oss ut på väg 172 igen, men kunde cykla på banvallen åter mellan Rubbestadsvägen och Färgelanda. Från Färgelanda till Högsäter går banvallen mestadels längs väg 172, men är igenvuxen större delen av sträckningen, så det blev landsvägscykling den biten. I Högsäter var dagens etapp slut.
Nästa dag började vi i Högsäter och fortsatte norrut mot Bäckefors. Den här sträckan är banvallen igenvuxen i stort sett hela vägen och därför fick det bli landsvägscykling. Vi gjorde en avstickare ner till Skällsäter station och Bäckevarvs banvaktstuga. Norr om Bäckefors letade vi efter banvallen igen i ett friluftsområde, men vi lyckades inte skilja ut den från elljusspåret, så det fick bli landsvägen igen. Vi gjorde ännu en avstickare till Alltorps banvaktstuga, innan vi åter gav oss ut på väg 172. I Billingsfors gav vi upp för dagen. Sista sträckan Billingsfors-Bengtsfors cyklade vi dagen därpå. En mycket vacker sträcka längs sjön Bengtsbrohöljen och Dalslands kanal. På västra sidan av Bengtsbrohöljen gick Lelångenbanan och på östra sidan går Dal-Västra Värmlands Järnväg. Länk till linjekarta
Snabbfakta
- 891 mm
- 89 km lång
- 29 april 1892
- 28 juli 1895 öppnas järnvägen Uddevalla-Bengtsfors V
- 1 juli 1940 förstatligas järnvägen
- 29 maj 1960 upphör all trafik på hela sträckan
Bengtsfors-Bäckefors 29 km - 1960 rivs sträckan Bengtsfors V-Billingsfors
- 27 september 1964 upphör all trafik på sträckan Bäckefors-Uddevalla, 60 km
- 1964-1965 rivs sträckan Billingsfors-Uddevalla
Länkar till intressanta hemsidor:
http://www.larstorparn.se/tomnordblom/lelangebanan.htm
http://www.lelangenbanan.se/
http://www.historiskt.nu/smalsp/ulb/ulb.asp