Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg

Historik och kuriosa
Enligt Martin Davidsson (Älmebodaboken 1970) hade man från början planer på att dra järnvägen mellan Karlskrona och Växjö över Älmeboda. Man hade till och med stakat ut järnvägens sträckning. Av dessa planer blev det ändå inget, när man istället valde att dra järnvägen över Emmaboda och Lessebo, som öppnades 1874.

Samma år invigdes även Karlshamn-Vislanda Järnväg. Från att ha haft stora förhoppningar om att få förbindelser till två stora städer, hamnade Älmeboda med omnejd istället i ett ingenmansland, mellan två järnvägar. Istället blev det en 600-mm järnväg som öppnades i tre etapper längs Nättrabyån, 1895-1910. I folkmun kallades Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg (NAEJ) för Krösnabanan, eftersom tåget gick så långsamt att det ansågs att man hann plocka lingon under resan. Det fanns planer på att förlänga järnvägen till Ingelstad, över Linneryd. Utanför Linneryd kan man hitta lämningar av påbörjad projektering till förlängningen som inte blev av.

Våra intryck från cyklingen
Nättraby-Älmeboda Järnväg har vi cyklat två gånger: i april och maj 2008, samt i oktober 2013. Uppskattningsvis kan man cykla ungefär halva sträckan på banvall, resten får man ta andra vägar. Med tanke på att järnvägen lades ner och revs upp 1939-1946, så är detta ändå ganska bra. 2010 invigdes Krösabaneleden, en cykelled på och längs banvallen mellan Nättraby och Älmeboda. Längs leden har man satt upp ett antal intresseväckande informationstavlor vid stationshus och annat som rör järnvägen. Antingen kan man följa cykelleden precis som den är skyltad, eller kan man göra som vi gjorde, titta på kartan och följa cykelleden där det passade oss. 

Från Älmeboda till Rävemåla är banvallen framkomlig, men mycket dålig på sina ställen. Det verkar som om det varit en massa vildsvin och bökat upp banvallen. Söder om Rävemåla, vid Paradiset uppe på en kulle på västra sidan av länsväg 122, ligger en banvaktstuga. Här är 122:an anlagd på den gamla banvallen. Strax söder om banvaktstugan försvinner banvallen in i skogen mot sydost. Från Rävemåla till Yxnanäs kan man bara cykla på banvallen små korta sträckor, så det är att föredra att cykla på 122:an istället. I Yxnanäs kör man ner på Köpmangatan, mot Rammsjö. Efter 300 meter ligger stationshuset in på en liten väg till vänster.

Efter Yxnanäs korsar banvallen 122:an och fortsätter på den västra sidan. Här kan man cykla på banvallen söderut ända till en km innan Eringsboda. Efter ett par km kommer man fram till en minnessten som markerar gränsen mellan Småland och Blekinge. I Eringsboda ligger stationshuset precis invid landsvägen, vilket visar att 122:an även här är anlagd på den gamla banvallen.

En km söder om Eringsboda går banvallen åter över på östra sidan om 122:an. Härifrån går det att cykla på banvallen ända ner till Alnaryd. Vid Blåningsmåla träffar man på Nättrabyån och här följer en sträcka med mycket vacker natur, i Nättrabyåns dalgång. Ca 1,5 km innan Alnaryd, där banvallen går parallellt med 122:an ett stycke, ligger Brinkabodas banvaktstuga. I Alnaryd hittar man stationshuset nere vid 122:an.

Mellan Alnaryd och Tving är 122:an anlagd på banvallen, Tvings station ligger precis vid vägen. Mellan Tving och Björkeryd gick järnvägen över åkrarna och är helt utplånad fram till Spångarna, en km innan Björkeryd. Om man cyklar på 122:an, förbi Berg, fram till vägen mot Johannishus och ner på den ca 500 m, kan man åter följa Krösnabaneleden på traktorvägar över åkrarna fram till Spångarna. Här finns ett brofäste kvar efter en järnvägsbro över Nättrabyån. Härifrån cyklar man på gamla banvallen fram till Björkeryd.

Precis efter stationshuset i Björkeryd fortsätter banvallen på en stig på östra sidan av landsvägen. Här korsar banvallen åter Nättrabyån på en återuppbyggd bro som finansierats av EU. Det är med andra ord ren skatteåterbäring att passera denna bro. Här följer åter en vacker sträcka i Nättrabyåns dalgång, fram till Notarna, norr om Kättilstorp. Här ska det enligt säker källa ligga en banvaktstuga. Om det är det lilla röda huset väster om banvallen eller det större gula huset i korsningen till landsvägen, lyckas vi inte lista ut. Sista biten ner till Nättraby får man cykla på landsvägen.

Om man tänker sig att cykla denna banvall bara åt ena hållet bör man definitivt cykla från Älmeboda söderut mot Nättraby. Vi cyklade sträckan fram och tillbaka i två etapper. På tillbakavägen cyklade vi enbart på landsvägen. Från Alnaryd upp till Eringsboda är det några gigantiska uppförsbackar som kan ta musten ur den mest entusiastiska cyklist. Krösnabaneleden är ett alldeles utmärkt projekt, men ska man följa den fullt ut blir det några rejäla omvägar. När vi cyklade här 2008 fanns stationshuset och godsmagasinet i Nättraby kvar, men dessa revs enligt uppgift i februari 2012.

Snabbfakta

• 600 mm
• 49 km lång
• 26 februari 1892 koncession för sträckan Nättraby-Alnaryd
• 25 maj 1895 öppnas sträckan Nättraby-Alnaryd för provisorisk trafik, 17 km
• 14 augusti 1896 Koncession för sträckan Alnaryd-Eringsboda
• 1 november 1897 öppnas Nättraby-Alnaryd för allmän trafik
• 27 maj 1904 koncession för sträckan Eringsboda-Älmeboda
• 25 juni 1905 öppnas sträckan Alnaryd-Eringsboda, 14 km
• 20 oktober 1910 öppnas sträckan Eringsboda-Älmeboda, 18 km
• 1911 koncession för att förlänga järnvägen Älmeboda-Ingelstad, vid Växjö-Tingsryds Järnväg, av detta blir inget av.
• 1 december 1939 läggs all persontrafik hela järnvägen
• 1 december 1939 läggs godstrafiken ned på sträckan Berg-Älmeboda
• 1 januari 1946 läggs godstrafiken ned på sträckan Nättraby-Berg
• 1939-1946 rivs spåren

Länkar till hemsidor
http://diginpast.se/ostkanten/swe/socknar/nettraby/naej/krosnabaneleden.pdf
http://www.blekingebanor.se/naej.php
http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ttraby%E2%80%93Alnaryd%E2%80%93Elmeboda_J%C3%A4rnv%C3%A4g