Home › Smalspår › Norra Hälsinglands Järnväg

Norra Hälsinglands Järnväg, Bergsjöbanan
Historik och kuriosa
I de skogrika trakterna mellan Hudiksvall och Bergsjö insåg man på 1890-talet att man behövde en järnväg för att på ett effektivt sätt kunna frakta skogsprodukterna till kusten. Borgmästaren i Hudiksvall blev en av de drivande för att få järnvägen att bli av. Först planerades för en 600-mm järnväg och koncession söktes och beviljades den 22 december 1892. Ganska snart insåg man att man kunde få en 891-mm järnväg för en i sammanhanget låg merkostnad. Den nya koncessionen för 891 mm beviljades den 16 augusti 1895 och järnvägsbygget påbörjades omedelbart därefter. Norra Hälsinglands Järnväg (NHJ) kunde öppnas för allmän trafik den 13 december 1896.

Ostkustbanan (OKB) hade 1903 fått koncession för att bygga en normalspårig järnväg mellan Gävle och Härnösand. På sträckan Hudiksvall-Harmånger skulle OKB gå parallellt med NHJ, på en sträcka på 20 km. Därför skrevs 1911 ett avtal att OKB skulle köpa upp NHJ och lösa in dess skulder när den sträckan var färdigbyggd. Den 1 september 1927 övertogs NHJ av OKB och två månader senare lades trafiken ned på den smalspåriga sträckan. Smalspåret revs upp under 1928. 

På NHJ hade man gett stationen i Vattrång namnet Harmågner, efter byn 4 km nordost om järnvägen. När OKB drog fram sin järnväg byggde man en station i Edsäter, sydost om Harmånger. Denna station fick heta Harmånger. NHJ:s station fick byta namn till Vattrångsby. Mellan Vattrångsby och Edsäter, byggdes ett 4 km långt 891-mm spår. I samband med övertagandet inköptes några smalspåriga överföringsvagnar, så att man kunde lasta normalspåriga vagnar direkt i Bergsjö och slapp på så sätt omlastningskostnader.

Ostkustbanans ekonomi bar sig inte och den 1 augusti 1933 inköptes OKB/NHJ av staten och införlivades i SJ. NHJ blev 1938–1942 den första sträcka som där SJ körde smalspårsrälsbussar. Under OKB tiden fanns planer på att bredda NHJ till normalspår, men det blev aldrig av. Den 1 januari 1962 lades all trafik ned på NHJ. Sträckan Harmånger-Bergsjö revs upp efter nedläggningen, men årtalet är okänt. Några av de gamla personvagnarna finns bevarade på Anten-Gräfsnäs Järnväg. I hembygdsparken i Bergsjö finns en öppen godsvagn uppställd.

Intryck från vår cykling
Vi cyklade Norra Hälsninglands Järnväg, Bergsjöbanan, den 18 juni 2018. Vi valde att cykla enbart mellan Harmånger och Bergsjö, eftersom järnvägen mellan Hudiksvall och Vattrångby är nästan helt utplånad. Vid Harmånger station ligger den gamla perrongen och lastplatsen kvar, men inga byggnader. Några hundra meter norr om denna plats står en busshållplatsskylt med namnet Harmånger station. Här ligger en liten träindustri. Om man fortsätter förbi den, nedför backen, så kommer man till en järnvägsövergång vid Ostkustbanan. Här börjar Bergsjöbanans banvall. 

Efter hundra meter kom vi fram till en rejäl järnvägsbro över Harmångerån. En och en halv km längre fram ligger byn Stering. Här går banvallen rakt över ägorna, så vi fick cykla runt byn på traktorvägen, innan vi åter kom fram till banvallen. Det gällde att titta ordentligt på kartan, så att vi inte skulle komma fel. Här var banvallen bitvis ganska svårcyklad, innan vi kom fram till Vattrång. Här cyklade vi genom en viadukt under E4:an. Här ska enligt uppgift Vattrångby station finnas kvar. Jag hoppas att vi fick rätt hus på bild.

I byn såg vi på håll en järnvägsbro över Vattrångån, men stigen till bron från båda sidor var igenvuxen av sly, så vi kom inte över där, istället fick vi åter ta en grusväg runt ägorna. Mellan Vattrång och Hånick går banvallen genom skog och över myrar. På några ställen har markägaren lagt ut grov makadam för att kunna ta sig fram med traktor. Detta gör att banvallen är mycket svår att cykla på långa sträckor.

I Hånick finns också stationshuset kvar. På norra gaveln sitter en stationsskylt. Härifrån går banvallen vackert längs Hälsinglands Storsjön fram till byn Högen. Här hittade vi stationshuset i norra änden av byn. Härifrån till Bergsjö finns banvallen kvar, men är till största delen svår att cykla på, så vi valde att cykla på vägen fram till Bergsjö. Vid Stationsgatan ligger ett godsmagasin kvar, men som på så många andra ställen har stationshuset fått ge plats för en Icabutik och busstationen. I hembygdsparken står en öppen godsvagn uppställd.

På det hela taget var det en trevlig cykeltur, de partier med dåligt underlag förtog lite av glädjen.

 Snabbfakta

  • 891 mm
  • 40 km, Hudiksvall-Bergsjö
  • 22 december 1892 koncession beviljas för 600 mm bredd
  • 16 augusti 1895, ändrad koncession för 891 mm
  • 12 december 1896 öppnas Norra Hälsinglands järnväg (NHJ) för allmän trafik
  • 1 september 1927 övertas NHJ av Ostkustbanan (OKB)
  • 1 november 1927 läggs sträckan Hudiksvall-Harmånger ned, då OKB öppnas parallell normalspårsbana på samma sträckning
  • 1928 rivs sträckan Hudiksvall-Harmånger, 20 km
  • 1 augusti 1933 förstatligas NHJ/OKB
  • 1938–1942 kör SJ sina första smalspårsrälsbussar på NHJ/OKB
  • 1 januari 1962 upphör all trafik på sträckan Harmånger-Bergsjö.
  • Efter nedläggningen rivs återstoden av järnvägen, 20 km, året är okänt

Länkar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Norra_H%C3%A4lsinglands_J%C3%A4rnv%C3%A4g
http://www.historiskt.nu/smalsp/nhj/nhj_fakta.html