Ölands Järnvägar

Historik och kuriosa
Ölands järnväg var från början två järnvägar: Borgholm-Böda Järnväg (BBJ) och Ölands Södra Järnväg (ÖSJ).

Det var många turer kring finansieringen av ett järnvägsbygge, innan det väl blev något. Ölands riksdagsman Anders Petter Danielsson (1839-1897) hade stora planer. Han var en man med pondus och tyckte att staten kunde skänka Öland en järnväg. När Danielsson hastigt avled 1897 svalnade järnvägsintresset på södra Öland.

1903 hade BBJ en koncession klar för en järnväg mellan Borgholm och Böda. Banan byggdes med hjälp av statslån och bidrag från kommunerna på norra Öland, som tecknade aktier i järnvägsaktiebolaget. Järnvägen stod färdig 1906. Ekonomin var dålig redan från början. Man hade tänkt sig att transportera virke från kronoparksskogen norr om Böda, man fick svår konkurrens från den nybyggda hamnen och sågverket i Grankullavik.

I och med att man började bygga järnväg på norra Öland väcktes åter intresset för ett järnvägsbyggande på södra Öland. Finansieringen skedde på amma sätt som för BBJ, men även Kalmar stad och Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag, tecknade aktier i det nya järnvägsaktiebolaget. 1909-1910 stod den nya järnvägen färdig.

Ekonomin i de båda bolagen var hela tiden dålig. 1927 avskrev staten en stor del av skulderna, på villkor att järnvägarna slogs ihop till ett bolag, Ölands Järnvägar. 1947 öppnade man en tåg-färjeförbindelse mellan Färjestaden och Kalmar. Den fanns kvar ända till järnvägens nedläggelse.

Till sist lite kuriosa. Säckstationer, dvs. stationer längs linjen, där tågen inte fortsätter rakt fram, utan måste vända för att fortsätta sin resa är inte så vanliga, förr utom av naturliga skäl vid ändhållplatser. På Ölands Järnvägar fanns det tre säckstationer: Mörbylånga, Färjestaden och Borgholm. Dessutom var Borgholm den enda stationen på Öland som hade en riktig perrong. Järnvägen slingrade sig kors och tvärs över Öland. Alla kommuner som tecknade aktier i järnvägen ville ju ha minst en station inom sina gränser. Länk till karta Borgholm-Böda Järnväg och Södra Ölands Järnväg.

Våra intryck från cyklingen
Ölands Järnväg cyklade vi 30 september – 2 oktober 2010. Det råkade sammanfalla med Ölands skördefest, så det var mycket trafik på Ölands landsvägar den här helgen.

När vi cyklade började vi i Färjestaden och cyklade söderut. Dag två cyklade vi från Borgholm och norrut och avslutade med att att cykla från Skogsby till Räpplinge. Vi kommer här att redogöra för cykelbarheten från Böda i norr till Ottenby i söder.

Vid Böda station är hela stationsmiljön bevarad. Väl värt ett besök. Från Böda kan man cykla på banvallen genom skogen till Skäftekärrs station. Från Skäftekärr och söderut, förbi Löttorp och ända till Persnäs är banvallen nedplöjd, i stort sett hela vägen. Mellan Persnäs och Föra kan man cykla på banvallen ca en km. Mellan Föra och Alböke station är banvallen också borta. Från Alböke till Borgholm kan man cykla på banvallen hela vägen.

Mellan Borgholm och Räpplinge cyklade vi inte, och här finns heller inte banvallen kvar. Vid Lindby kommer man på banvallen igen och kan följa den ända till Långlöt. Från Ölands Skogsby kan man cykla på banvallen in till Färjestaden. Från Färjestaden till Mörbylånga finns det inte mycket kvar av banvallen, med undantag för en sträcka förbi Eriksöre och Karlevi. I Karlevi finns den gamla väntkuren kvar. Mellan Mörbylånga och Kastlösa är banvallen också nedplöjd, men från Kastlösa kan man följa banvallen nästan hela vägen till Ottenby station, på Mörbylångaleden. Vid Kastlösa ger man sig ut på alvaret, en sträcka på 8 km, innan man når Skärlöv, på den västra sidan. För övrigt är den här sträckan den längsta på hela järnvägen, mellan två stationshus. Efter Skärlöv fortsätter banvallen rakt söderut, 19 km till Ottenby station. Ottenby station ligger inte i Ottenby, utan i Näsby. Stationshuset ligger knappt 2 km norr om Karl X Gustavs mur.

Även om man bara kan cykla på banvallen en knapp trededel av den urspungliga sträckan, så är det ändå värt cykelturen. 35 av de ursprungliga 44 stationshusen och 6 av de ursprungliga 13 banvaktstugorna finns kvar. (Med reservation för att något antal kan vara felräknat.) Nästan alla stationshus ligger nära vägen, så de är lätta att hitta. Sist men inte minst är ju Öland alltid Öland. Ett vackert och spännande landskap som gör sig mycket bra till cykling.

Snabbfakta

  • 891 mm
  • 151 km lång
  • 11 december 1903 koncession Borgholm-Böda Järnväg (BBJ)
  • 1 december 1906 öppnas BBJ, 55 km
  • 28 maj 1907 koncession Södra Ölands Järnväg (SÖJ), Borgholm-Ottenby
  • 24 november 1909 öppnas bandelen Borgholm-Färjestaden, 44 km
  • 1 februari 1910 öppnas bandelen Färjestaden-Ottenby, 52 km
  • 1 januari 1928 tar Ölands Järnvägar över BBJ och SÖJ
  • 1 juli 1947 förstatligas järnvägen
  • 1 oktober 1961 upphör all trafik 
  • 1961-1962 rivs järnvägen

Länkar till Rolf Steens hemsida
http://www.historiskt.nu/smalsp/oland/bbj.html
http://www.historiskt.nu/smalsp/oland/soj.html
http://www.historiskt.nu/smalsp/oland/oj.html