Slagelse-Næstved Banen med Skælskørbanen

Historia och kuriosa
Mellan Slagelse och Næstved anlades 1891–1892 en järnväg av Danske Statsbaner (DSB). I planerna för dragningen av järnvägen fanns förslag att dra järnvägen längs Själlands sydvästkust, men detta avrådde militären ifrån, eftersom det skulle kunna göra Danmark sårbart vid en eventuell invasion. Innan järnvägen mellan Ringsted och Næstved öppnade 1924 var all trafik från norra Själland och Köpenhamn till södra Själland, Falster och Lolland hänvisade till omvägen över Slagelse. Vid de stora grävarbetena öster om Slagelse användes för första gången grävmaskiner till järnvägsbyggen i Danmark.

I samband med att man anlade Slagelse-Næstved Banen fick man göra en ny dragning av Köpenhamn-Korsør-banan i Slagelse och byggde då en ny station. Den gamla stationen finns också kvar. Vid Næstved lät militären bygga ett direktspår mellan Slagelsebanan och Køgebanan, utan att passera Næstved, eftersom Næstved då var en säckstation. På Slagelse-Næstved Banen fanns även Danmarks längsta raksträcka, 16 km, mellan Hårslev och Herlufsholm.

I den slutgiltiga planeringen av järnvägen fanns även en 11,5 km lång sidobana från Dalmose, 15 km söder om Slagelse, till Skælskør, ute vid Stora Bält. Mellan ändstationerna fanns två stationer, Sønder Bjerge och Tjæreby.

Till en börja med kördes all trafik med ånglok, men på 1920-talet införskaffades motorvagnar av det danska fabrikatet Triangel. Under andra världskriget ransonerades bensinen och man fick köra motorvagnarna på gengas. 1950 lades all persontrafik Skælskørbanen ned och 1975 upphörde godstrafiken. Genast efter nedläggningen började järnvägsentusiaster att samla in material från andra nedlagda banor för att starta veterantågtrafik på Skælskørbanen. 1977 kunde de första veterantågen börja gå.

Trafiken på Slagelse-Næstved Banen pågick till 1971, då persontrafiken lades ned och 1986 då godstrafiken upphörde. 2009 sålde det danska banverket, Banedanmark, både Slagelse-Næstved Banen och Skælskørbanen vilket medförde att veterantrafiken upphörde. Efter nedläggningen öppnades 2011 en 37 km lång, asfalterad cykelled mellan Slagelse, och Herlufsholms idrottsanläggning i Næstved, samt mellan Dalmose och Skælskør, 11,5 km, det så kallade Fodsporet.

Intryck från vår cykling
Vi cyklade mellan Slagelse och Skælskør den 10 augusti 2018 och mellan Næstved och Dalmose den 11 augusti 2018. Det var lite knepigt att hitta till början av Fodsporet, men sen gick det bra att cykla och hela cykelleden är asfalterad. Mellan stationerna, som vi hade koll på, hittade vi även ett antal banvaktstugor/grindstugor längs med leden. Vid i stort sett varje korsning vid en större väg låg det en stuga. Stugorna som inte är ombyggda är lätta att känna igen, de är mycket karaktäristiska i gult tegel med röda ränder av rött tegel samt ett runt vindsfönster.

Vi cyklade ju i augusti och var det mycket bär och kvistar som ramlat ner på asfalten. Detta orsakade oss två punkteringar. Det var ju mindre trevligt, men bortsett från det var det behagliga cykelturer.

Snabbfakta

• 1435 mm
• 40,1 + 11,5 km
• 12 april 1889 beviljas koncessionen, byggdes som statsbana av DSB
• 15 maj 1892 öppnas järnvägen för allmän trafik
• 7 oktober 1950 upphör all persontrafik på sträckan Dalmose-Skælskør
• 23 maj 1971 upphör all persontrafik på sträckan Slagsele-Næstved
• 1975 upphör all godstrafik och banan läggs ned
• 1977 påbörjas veterantrafik på sträckan Dalmose-Skælskør
• 1986 upphör all godstrafik på sträckan Slagsele-Næstved
• 2007 avyttrar det danska banverket hela bansträckningen
• 2009 upphör veterantrafiken på sträckan Dalmose-Skælskør
• 15 november 2011 invigs den 37+11,5 km långa cykelleden

Länkar
https://da.wikipedia.org/wiki/Slagelse-N%C3%A6stved-banen
https://da.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A6lsk%C3%B8rbanen
http://danskejernbaner.dk/vis.bane.php?BANE_ID=105&content=Slagelse-Naestved-DSB
http://danskejernbaner.dk/vis.bane.php?BANE_ID=33&content=Dalmose-Skaelskoer-DSB