Karlshamn-Vislanda Järnväg
Vislanda-Bolmens Järnväg
Halmstad-Bolmens Järnväg
Historik
Karlshamn-Ljungby-Halmstads Järnvägar består egentligen av tre järnvägar: Karlshamn-Wislanda Jernväg, Vislanda-Bolmens Järnväg samt Halmstad-Bolmens Järnväg, alla med en spårvidd på 1067 mm. Dessa linjer öppnades mellan åren 1874 och 1889. Den första sträckningen mellan Karlshamn och Vislanda kom till eftersom Karlshamns stad ville ha en förbindelse till stambanan.
Redan medan man höll på att bygga Karlshamn-Vislanda Järnväg påbörjades planer på att bygga en järnväg mellan Vislanda och Bolmen, för att nå de skogsrika trakterna vid sjön Bolmen. Man var från början överens med Karlshamn-Vislanda, att de skulle trafikera även den nya sträckan.
När Halmstad-Bolmens Järnväg stod färdig, blev det svårt för Vislanda-Bolmens Järnväg att få ekonomi i sin verksamhet. Det var ju betydligt närmare att frakta gods till Halmstad. 1899 gick Vislanda-Bolmens Järnväg i konkurs och köptes så småningom av Karlshamn-Vislanda Järnväg, det nya järnvägsbolaget Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg bildades. De båda återstående järnvägsbolagen slogs aldrig ihop till ett bolag, men de hade under hela sin existens ett tätt samarbete.
När lönsamheten på banorna blev allt sämre, fick de ge vika för nya vägbyggen. En efter en lades sträckorna ned, tills inget återstod. Länk till kartor: Karlshamn-Vislanda, Vislanda-Bolmen, Halmstad-Bolmen.
Våra upplevelser från cyklingen
Den första sträckan vi över huvudtaget cyklade banvall målmedvetet, var sträckan Torne-Ryd, sommaren 2004. Året innan hade Svenska cykelsällskapet gjort iordning Banvallsleden, som följer hela sträckan Halmstad-Karlshamn, och man har gett ut ett häfte med beskrivning av hela cykelleden. Vi cyklade hela sträckan i etapper 2006-2007 och har sedan cyklat några sträckor igen, senast i augusti 2015. För att göra beskrivningen mer begriplig, redogör vi för våra upplevelser från Karlshamn till Halmstad, utan hänsyn till den kronologiska ordningen.
I Karlshamn börjar Banvallsleden vid Utvandrarmonumentet i Hamnparken, men Karlshamn Västra station, där själva banvallen börjar ligger mellan Prinsgatan och Meyers plan, nära hamnen. Från Karlshamn kan man cykla på banvallen ända till Torne, 63 km. En lång sträcka av den är asfalterad.
7 km norr om Karlshamn ligger Gungvala. Denna station liknar inte någon annan längs linjen. Den byggdes först 1915, 40 år efter banans invigning. I Svängsta är stationshuset rivet, men där finns en jättefin järnvägsbro över Mörrumsån. Härifrån följer man Mörrumsån ända fram till sjön Åsnen.
I Hovmansbygd han man försökt att bevara lite av den gamla järnvägen. Här finns ett välbevarat godsmagasin och en vattenhäst. Norr om stationshuset finns två välbevarade gamla gul-rödmålade stålbommar, vid landsvägen, dessa lär vara ganska unika. När vi var här 2006, fanns en gammal motordressin, 2011 hade man lagt ut en bit räls med spårvidden 1067 mm, samt ställt hit en gammal postvagn.
Innan man kommer till Ulvö passerar man en klaffbro, som en gång var öppningsbar, för att möjliggöra transporter till och från Horgefjorden, som är en del av sjön Åsnen. Från Ulvö till Torne cyklar man längs Åsnens strand, en fantastiskt vacker sträcka.
Ett par km norr om Torne tar banvallen slut. Här får man titta på kartan, för att hitta en byväg som leder fram till banvallen, strax innan Grimslöv. Från Grimslöv går banvallen över fälten och ut på ett hygge. Här passerar banvallen under riksväg 23 genom en gammal järnvägsviadukt och fortsätter in mot Vislanda.
Nästa etapp är Vislanda-Ryssby. På denna sträcka passerar banvallen över två sjöar, på fyra broar, samt över ett antal bäckar. När vi cyklade här 2007 var broarna i ett bedrövligt skick. De bestod av ruttna sliprar som låg över stålkonstruktionerna, som en gång var basen i järnvägsbroarna. Över dessa ruttna sliprar hade någon, i bästa fall, lagt ut plankor, som det var meningen att man ska kunna gå över, med livet som insats. Den 8 september 2013 cyklade vi åter mellan Åäng och Ryssby. Då var broarna är renoverade har man belagt banvallen med stenmjöl. Den 22 augusti 2021 cyklade vi åter Vislanda-Ryssby. Vi cyklade mot Ljungby och svängde av mot Blädinge och följde Banvallsledens skyltning. Vid Björkemon kom vi på banvallen och kunde cykla på den ända till Mörhult. Härifrån får man ta en lång omväg genom Mörhults by och skogen till Åäng. Från Åäng till Ljungby kommungräns har banvallen fått växa igen och en bro är i dåligt skick. Strax innan Målaskog är banvallen belagd med oljegrus ända till Ryssby.
Den 29 augusti 2021 cyklade vi åter mellan Ryssby och Ljungby. Här är banvallen också belagd med oljegrus. Fram till Tutaryd cyklar man på den gamla banvallen. Mellan Tutaryd och Ljungby Ö trafikplats är riksväg 25 byggd på gamla banvallen. Genom Tutaryd cyklar man på byvägen och sedan på en cyklelväg bredvid 25:an. Vid Ljungby Ö trafikplats tar banvallen vid igen och är här asfalterad hela vägen genom Ljungby. Det gäller här att följa Banvallsledens skyltar, för att hitta rätt väg genom Ljungby.
Från Ljungby cyklar man rakt västerut, genom en viadukt under E4. Efter några km tar banvallen slut. Här får man följa Banvallsledens skyltar fram till Drageryds hållplats. Där har man byggt upp ett litet hållplatshus, som huserar ett litet museum. Väl värt ett besök. Efter Dragaryd måste man cykla landsvägen, som är byggd på banvallen, fram till Angelstad.
Från Angelstad kan man cykla på banvallen ända till Byholma, 14 km. Från stationen i Bolmen till Piksborg cyklar man längs sjön Bolmen, en mycket vacker sträcka. Piksborg station ligger vackert belägen på en halvö. Efter stationen leder en mycket välbevarad valvbro över sjön Bolmen. Från Byholma får man cykla på byvägar eller landsvägen fram till Lidhult.
Några km väster om Lidhult, en liten bit upp i skogen, hittar man banvallen igen och kan därifrån cykla på den hela vägen till Halmstad. Från Bygget är det 15 km grusbelagd nedförsbacke ända till Simlångsdalen. I Ryabergs stationshus bor det ett trevligt par som räddade oss när vårt vatten tagit slut. De berättade också att deras stationshus användes vid en filminspelning med Edvard Persson, 1942, Stinsen från Lyckås.
Från Simlångsdalen är det 18 km asfalt till Halmstad. Ungefär vid Skedala tar den egentliga banvallen slut, men cykelvägen går ända in till Halmstad. Den sista biten till Halmstad Östra station cyklar man Snöstorpsvägen, Växjövägen, till vänster in på Laholmsvägen och sedan Knäredsgatan till vänster. Eftersom Halmstad-Bolmens Järnväg, på sin tid, inte fick komma intill Halmstad Centralstation, byggde man en egen station mittemot Halmstad C.
Snabbfakta
- 1067 mm
- 193 km lång
- 19 januari 1876 koncession Karlshamn-Vislanda
- 28 april 1876 koncession Vislanda-Bolmen
- 30 juni 1874 öppnas Karlshamn-Wislanda Jernväg, 78 km
- 4 oktober 1878 öppnas Vislanda-Bolmens Järnväg, 51 km
- 6 maj 1886 koncession Halmstad-Bolmen
- 4 november 1889 öppnas Halmstad-Bolmens Järnväg, 64 km
- 1 juli 1947 förstatligas Halmstad-Bolmens Järnväg
- 1 juli 1966 upphör trafiken på sträckan Halmstad-Bygget
- 1 oktober 1966 upphör all trafik på Vislanda-Bygget
- 1966-1967 rivs Halmstad-Vislanda
- 31 maj 1970 upphör persontrafiken på sträckan Vislanda-Karlhamn
- 1 mars 1971 upphör godstrafiken Ryd-Norraryd
- 1970-1971 rivs sträckan Vislanda-Norraryd
- 1972 rivs sträckan Norraryd-Ryd
- 1982 rivs sträckan Ryd-Karlshamn
Läs mer på Rolf Steens och Stig Lundins hemsidor:
http://www.historiskt.nu/smalsp/kvbj/kvbj.html
http://www.historiskt.nu/smalsp/kvbj/kvbj.html
http://www.historiskt.nu/smalsp/hbj/hbj.html
http://www.stiglundin.se/jarnvag/18118667/kvbj/index.htm
http://www.stiglundin.se/jarnvag/18118667/hbj/index.htm
http://www.halmstad-bolmen.se/historik.htm