Västergötland-Göteborgs Järnväg
Historik och kuriosa
Under 1870- och 1880-talen växte det fram ett järnvägsnät av smalspåriga järnvägar med spårvidden 891 mm i Västergötland. Järnvägsnätet knöt samman städerna Lidköping, Skara, Mariestad och Hjo. Med orterna Stenstorp och Moholm knöts järnvägsnätet samman med Västra Stambanan. Trots att Göteborg hade järnvägsförbindelse via både Västra Stambanan och Bergslagens Järnväg, ville man knyta samman även Göteborg med smalspårsnätet. Den 10 september 1897 började man bygga Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ), mellan Göteborg och Skara, som kunde öppnas för trafik den 1 januari 1900.
1904 köpte VGJ in Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg (SKWJ), mellan Skara och Gössäter. 1908 köptes Mariestad-Kinnekulle Järnväg (MKJ) in. Nu hade man en järnvägsförbindelse med 891 mm spårvidd ända från Göteborg till Mariestad, vid Vänern. Så småningom kom VGJ att äga hela smalspårsnätet i Västergötland. Ett problem var att VGJ och SKWJ kom in från samma håll i Skara, därför måste man vända tågen i Skara för att köra vidare mot Mariestad. För att slippa denna s.k. rundgång byggde man om SKWJ:s infart till Skara, så att den istället kon in från nordost. Detta var färdigt 1912.
Den smalspåriga järnvägen kunde med tiden inte konkurera med de normalspåriga banorna, inte heller med den växande privatbilismen. På 1950-talet började nedläggningen. Sträckningen längs Vänern breddades i början av 1960-talet, så att man band samman Lidköping och Mariestad med en normalspårig järnväg. Kvar av Västergötlands-Göteborgs Järnväg finns idag två museijärnvägar, Anten-Gräfsnäs Järnväg samt Skara-Lundsbrunns Järnväg.
Våra intryck från cykling och tågresa
I juli 2010 cyklade vi mellan Vara och Skara, Lundsbrunn och Gössäter samt åkte med Skara-Lundsbrunns museijärnväg. I juli 2011 åkte vi Anten-Gräfsnäs museijärnväg. I maj 2013 cyklade vi mellan Hjällbo och Sjövik samt mellan Sollebrunn och Essunga. Nedan beskrivs cykling och tågresa från Göteborg till Gössäter utan hänsyn till kronologisk ordning.
Första etappen, mellan Göteborg och Hjällbo, kan man åka 4:ans spårvagn, som följer den gamla sträckningen. Från Hjällbo mot nordväst ligger banvallen kvar som cykelled ända till Sjövik, ca 30 km. Det mesta av sträckan är asfalterad. De flesta av stationshusen står kvar. Stationshuset som stod i Björsared är flyttat till Gräfsnäs slottspark, där det utgör slutstation på Anten-Gräfsnäs Järnväg. Efter Gråbo följer banvallen längs sjön Mjörn, en mycket naturskön sträcka. Ca 2 km sydväst om Sjövik kommer man fram till den 139 m långa tunneln söder om Buaholm. Att cykla genom tunneln är inga problem. Efter Sjövik går det att cykla på banvallen ytterligare några km norrut längs Mjörn, mot Östad.
Norr om Östad, mot Brobacka är banvallen borta. Länsväg 190 är byggd på banvallen här. Vid Brockbacka finns ytterligare en tunnel, som är 196 meter lång. Här ligger rälsen kvar. Strax norr om tunneln ligger Antens station. Det går att promenera på järnvägen från stationen till tunneln, det är bara några hundra meter. 2011 åkte vi Anten-Gräfsnäs Järnväg, när vi var här igen i maj 2013 var det aktivitet på bangården, men ingen trafik. Istället körde vi längs järnvägen och tog kort på hållplatser och en banvaktstuga på vägen upp till Gräfsnäs.
I Gräfsnäs slottspark har man som tidigare nämnts, ställt upp stationshuset från Björsered, som ändstation för Anten-Gräfsnäs Järnväg. Här fanns tidigare bara ett hållplatsskjul. Stationen i Gräfsnäs låg lite längre norrut i samhället. När det första stationshuset brann 1914, byggde man om järnvägsrestaurangen till ny station. Vi körde vidare 5 km mot nordväst till Sollebrunn.
Från Sollebrunn cyklade vi 25 km nordväst till Essunga. Banvallen är borta nästan hela vägen, men landsvägen följer banvallen hela vägen, men är betydligt kurvigare. Sydväst om Nossebro finns banvallen kvar bitvis, som traktorväg över åkrarna. Mellan Nossebro och Essunga ligger banvallen kvar som cykelväg.
Mellan Vara och Skara cyklade vi som tidigare nämnts 2010. Från Vara ligger banvallen kvar och går rakt västerut mot Emtunga. En km öster om Emtunga tar banvallen slut och man får hitta andra vägar över fälten till Tråvad. Strax innan Tråvad kan man titta banvallen igen och cykla på den gamla järnvägsbron över Lidan. Från Tråvad ligger banvallen kvar ca 4 km mot Kvänum. Efter en omväg runt en åker, går det åter att cykla på banvallen förbi Kvänum och Öttum, till 2 km efter Öttum. Sedan är det åter en omväg på några km till man hittar banvallen igen i Västra Genum. Härifrån går det sedan att cykla ända till Skara. Från Skara åkte vi med museijärnvägen Skara-Lundsbrunn. Från Lundsbrunn, över Götene till Gössäter ligger banvallen kvar som cykelväg.
Snabbfakta
- 891 mm
- 171 km lång
- 14 dec 1887 invigs Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg, 30 km
- 19 december 1889 invigs Mariestad-Kinnekulle Järnväg, 27 km
- 1 januari 1900 invigs Västergötland-Göteborgs Järnväg, 141 km
- 1 januari 1904 köper VGJ in SKWJ
- 22 augusti 1908 köper VGJ in MKJ
- Mellan 1955 och 1986 läggs trafiken ned etappvis på järnvägen
- 1955 rivs sträckan Gössäter-Vänern
- 1 augusti 1961 tas sträckan Gårdsjö-Mariestad i drift som normalspår
- 21 juli 1962 tas sträckan Mariestad-Forshem i drift som normalspår
1962 riv sträckan Lärje-Göteborg Ö - 1967-1968 rivs sträckan Göteborg-Sjövik
- 1970-1971 rivs sträckan Sjövik-Brobackatunneln samt Gräfsnäs Slottspark-Nossebro
- 1970 öppnas Anten-Gräfsnäs museijärnväg
- 1984 öppnas Skara-Lundsbrunns Järnväg
- 1985 rivs sträckan Vara-Skara samt Lundsbrunn-Götene
- 1988 rivs sträckan Nossebro-Vara
Länkar till hemsidor
http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj.html
http://www.stiglundin.se/jarnvag/18109566/vgj/index.htm