Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg

Historik och kuriosa
Västra Stambanan stod helt färdigbyggd 1862. I Skaraborg län passerade den bl.a. genom Töreboda, Skövde, Stenstorp och Falköping. Städerna och kommunerna väster härom, mot Vänern, ville också ha del av järnvägsförbindelsen. Lidköping och Skara planerade för en smalspårig järnväg som skulle få förbindelse med Stambanan i Stenstorp. Samtidigt planerade man även i Hjo för en järnväg till Stenstorp. Med dessa två järnvägar skulle man få en förbindelse mellan Vänern och Vättern. Först söktes koncession för en järnväg med spårvidden med spårvidden 802 mm 1872, men detta ändrades 1973 till 891 mm, och blev tillsammans med Hjo-Stenstorps Järnväg en av de första järnvägarna i Sverige med den spårvidden.

1874 kunde man öppna Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg (LSSJ). 1891 köpte LSSJ Lidköping-Håkanstorps Järnväg (LHJ), som hade gått i konkurs 1886. Den hade också spårvidden 891 mm. De två järnvägarna hade ingen förbindelse, för det fanns då ingen järnvägsbro över ån Lidan. Man byggde en bro som stod färdig 1893. Detta ägande varade inte länge, 1902 såldes HLJ och järnvägsbron till Lidköpings stad. Länk till karta.

Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) försökte under lång tid att köpa upp LSSJ, men mötte på motstånd bland aktieägarna. Trots att VGJ hade blivit majoritetsägare 1916, så förblev LSSJ ett eget järnvägsbolag. 1934 köpte LSSJ upp Skövde-Axvalls Järnväg. 1961 började nedläggningen av järnvägen, sen tog det inte många år innan hela järnvägen var borta. 

Intryck från vår cykling
Den 5 juli 2010 cyklade vi sträckan Stenstorp-Axvall och den 7 juli 2010 cyklade vi sträckan Axvall-Skara. Mellan Stenstorp och Broddetorp kunde vi inte cykla på banvallen, vi hittade heller inga järnvägsbyggnader. I Broddetorp finns stationshuset kvar och därifrån kan man cykla på banvallen, som är ombyggd till bilväg, längs Horborgarsjön, ca 5 km. Det är en mycket vacker sträcka, även utan tranor.

Sedan får man åter ta en byväg mot Axvall, eftersom järnvägen gick över åkrarna och nu är nedplöjd. Vid Härlingstorps gård visste vi att det skulle finnas ett stationshus kvar. Efter en del letande hittade vi ett hus mitt ute på åkern, i en dunge. På väggen satt skylten med stationsnamnet kvar. I Axvall finns inga spår kvar av järnvägen. Mellan Axvall och Skara, ligger banvallen kvar som cykelväg.

Sträckan Skara-Lidköping cyklade vi inte. Ingenting finns kvar av banvallen, utom de sista 2 km innan Lidköping. Det tilltalade oss inte att cykla hela sträckan på den ganska hårt trafikerade länsväg 184. Istället körde vi sträckan med bil, för att ändå kunna fotografera de järnvägsbyggnader som finns kvar. 

Snabbfakta

• 891 mm
• 50 km lång
• 4 oktober 1872 beviljas koncession för 802 mm, detta ändras 21 mars 1973 till 891 mm
• 19 november 1874 öppnas järnvägen
• I juni 1893 står järnvägsbron över ån Lidan, i Lidköping, klar
• 1 juli 1948 förstatligas järnvägen
• 25 maj 1961 upphör all trafik på sträckan Axvall-Stenstorp
• 1 september 1961 upphör persontrafiken Lidköping-Axvall
• 1966 upphör godstrafiken Lidköping-Skara
• 1962 rivs sträckan Skara-Stenstorp
• 1967 rivs sträckan Skara-Axvall
• 1969 rivs sträckan Lidköping-Skara

Länk till hemsidor
http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116975/lssj/index.htm
http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/lssj/lssj.html