Kosta Järnväg
Historik och kuriosa
När man öppnade Kosta Järnväg 1888, var det som industribana. För att få den godkänd för allmän trafik, var man tvungen att bygga om den på en del ställen, för att öka säkerheten, bl.a. förstärka broarna. De nödvändiga förändringarna var färdiga 1891, då järnvägen fick allmän trafik.
1898 förlängdes järnvägen till Målerås, men man kunde inte komma överens med Nybro-Sävsjöströms järnväg och fick därför inte komma intill Målerås station. Därför byggde man en egen station, Målerås Södra. Det skulle ta närmare 20 innan de båda järnvägsbolagen hade nått en överenskommelse och Kosta Järnväg fullt ut fick tillgång till Målerås Norra station.
Man hade stora planer på att låta järnvägen gå ända till Oskarshamn, men man fick ingen koncession för det bygget, mycket beroende på att järnvägen bara var 600 mm bred. Det ansågs inte tillräckligt för att få ekonomi i transporterna.
1931 lades persontrafiken ned och 1934 rev man upp spåret mellan Kosta och Målerås. 1961 köpte försvaret in ett stort område mellan Kosta och Målerås, där järnvägen gått, för att använda som skjutfält. Periodvis är förbjudet för allmänheten att beträda det militära området.
Intryck från vår cykling
Vi cyklade Kosta Järnväg den 28 juli 2007. Det regnade hela den dagen. Anledningen till att vi ändå gav oss på att cykla den dagen, var att det var sista tillfället vi hade den sommaren att cykla över Kosta skjutfält. Dessutom hade vi en förhoppning om att det skulle sluta regna.
Vi lämnade Lessebo på morgonen och till en början hade vi en bra banvall att cykla på, men den tog snart slut. På kartan finns det en linje, som visar var banvallen går, men i verkligenheten var det som att ta sig över en myr.
Vi tog oss över tre broar med livet som insats. Två av broarna var inga broar, det vara bara stålkonstruktionen kvar, som en gång höll upp bron. En bro, över Hässlebäcken, är fem meter lång och sträcker sig flera meter över bäcken. Bron var så murken att det var riktigt otäckt att ta sig över. På senare år har man visst restaurerat den bron.
Så småningom kom vi i alla fall till Kosta, en sträcka på 16 km, det hade tagit oss tre timmar. I Kosta finns ett hembygdsmuseum, med bl.a. minnen från järnvägen. Bl.a. ett lok som heter Femman, men vi hittar ingen dokumentation, som visar att detta lok har trafikerat Kosta Järnväg. Däremot finns det en passagerarvagn som är autentisk.
De sista 16 km över Kosta skjutfält, cyklade vi på under en timme. Här är det en mycket bra bilväg, även om omgivningarna inte är så tilltalande, med militärbunkrar och sönderskjutna stridsvagnar. Halvvägs in på skjutfältet finns en minnestavla över Ideholm station, som låg här en gång.
När vi kommit fram till Målerås Södra station, vände vi tillbaka till Kosta, över skjutfältet. Som om vi inte fått nog av blötan, tog vi en avstickare till Visjön och följde stickspåret från Visjön till Kosta. Vad vi skulle där att göra, begriper vi inte än idag. Här var det ännu mer vattensjukt, än mellan Lessebo och Kosta. Från Kosta tog vi landsvägen tillbaka till Lessebo.
Snabbfakta
- 600 mm
- 30 km lång
- 1 juli 1888 öppnas en industribana mellan Kosta glasbruk och Lessebo, 16 km
- 9 maj 1890 beviljas koncession för allmän trafik
- 1888-1934, ett 2,5 km långt stickspår till sågverket vid Visjön
- 26 augusti 1891 öppnas banan för allmän trafik
- 31 december 1895 beviljas koncession för sträckan Kosta-Målerås
- 1 april 1899 öppnas förlängningen Kosta-Målerås, 14 km
- 1 oktober 1931 läggs all persontrafik ner på järnvägen
- Samtidigt upphör även godstrafiken på sträckan Kosta-Målerås
- 1934 rivs spåren på sträckan Kosta-Målerås
- 1 maj 1948 upphör godstrafiken på sträckan Lessebo-Kosta
- 1948 rivs spåren på sträckan Lessebo-Kosta
Länk till Rolf Steens hemsida
http://www.historiskt.nu/smalsp/kosta/kosta.html