Västra Centralbanan
Historik och kuriosa
Västra Centralbanan var inte den första järnvägen på sträckan Ulricehamn-Åsarp. Redan den 4 december 1874 öppnades Ulricehamn-Vartofta Järnväg, senare Ulricehamns Järnväg (VJ), med 891 mm spårvidd. Denna sträckte sig från Ulricehamn via Åsarp till Vartofta, där man mötte stambanan. 1903 köptes järnvägen in av Västra Centralbanans Järnvägsaktiebolag (VCJ), som byggde om järnvägen till normalspår och förlängde den till Falköping. Fram till den 20 augusti 1906 trafikerades järnvägen på 891 mm. Sträckan Åsarp-Vartofta såldes till Tidaholms Järnväg. VCJ byggde nya stationshus och banvaktstugor, medan de flesta järnvägsbyggnader från den gamla järnvägen togs ur bruk. Den 21 december 1906 togs den nya järnvägen i bruk från Falköping till Landeryd. Länk till karta.
1915 gick VCJ i konkurs och köptes 1917 av Halmstad-Nässjö Järnvägar. Trafiken fortsatte i denna regi fram till förstatligandet 1945. I mitten av 1980-talet började nedläggningen av järnvägen. På hela sträckan som revs upp anlades det en cykelled.
Intryck från vår cykling
Vi cyklade mellan Falköping och Limmared 24 och 26 juni 2008. Limmared-Ambjörnarp cyklade vi den 24 april 2011 och körde Ambjörnarp-Landeryd, där rälsen ligger kvar, med bil den 25 april 2011. Den 23 juni 2020 åkte vi dressin mellan Ambjörnarp och Sjötofta och den 7-8 juli 2020 cyklade vi åter mellan Ulricehamn och Slutarp.
Sträckan Falköping-Ambjörnarp är mycket lättcyklad, eftersom hela sträckan är asfalterad. Det var lite knepigt att hitta banvallen söder om Falköping, eftersom banvallen inte finns kvar inne i staden, men när vi väl hittat den gick det lätt att cykla söderut. Här går banvallen spikrakt över Västgötaslätten. I Kinnarp saknas ca en km av banvallen, där Kinnarps möbelfabrik ligger, men det är inga problem att hitta banvallen igen. Banvallen svänger sedan av lite österut och passerar Åsarp.
Söder om Åsarp ligger det lilla samhället Trädet. Här ligger två banvaktstugor mitt emot varandra. Den ena, med valmat tak, tillhör VCJ, den andra stugan tillhörde UJ. Nästa samhälle är Blidsberg, vars stationshus inte ser ut som de andra längs linjen. Det ursprungliga huset brann ned och blev ersatt med det nya stationshuset 1920. I Dalum revs CVJ:s station 1981, men kvar finns det gamla stationshuset från UJ tiden, byggt 1874. Det tjänstgjorde som banvaktstuga under CVJ-epoken.
Ulricehamn har ett mycket vackert stationshus. Här finns det även kvar en gammal vattenhäst. I Ulricehamn korsar vi banvallen till Borås-Ulricehamn-Jönköpings Järnväg, som gick i öst-västlig riktning. Banvallen fortsätter söderut längs Åsundens strand. Några km söderut kommer man till en 78 m lång tunnel och strax efter denna ligger en mycket vacker banvaktstuga. Banvallen fortsätter att följa Åsunden och följer sedan även Sämsjön.
I Månstad korsar man vandringsleden Oxabanan, som var ett försök till järnväg från 1880-talet för att frakta gods från Limmared till Hofsnäs, vid Åsunden. Projektet föll på att järnvägen var för klen för loket man köpt in, istället fick man dra vagnarna med oxar.
Banvallen fortsätter sedan rakt söderut mot Limmared. Strax innan Limmared kommer man till en järnvägsbro som, när vi var där, inte var särskilt inbjudande att ta sig över. Efter Limmared fortsätter banvallen 14 km söderut till Ambjörnarp. De första 4 km till Tranemo går banvallen parallellt med den smalspåriga Falkenbergs Järnväg (FJ). I Tranemo fanns två stationshus, på varsin sida av Tranemosjön. Tranemo Västra hörde till (FJ) och Tranemo Östra hörde till VBJ. Båda stationshusen är numera rivna.
I Ambjörnarp ligger rälsen kvar och man kan åka dressin till Sjötofta, 7 km. När vi var i där första gången hade man ingen dressinåkning igång. Istället tog vi bilen och följde järnvägen söderut till Landeryd. I Broaryd hittade vi en banvaktstuga, som vi inte hittar i våra källor. Det kan vara så att den är flyttad till den platsen. Ofta när vi cyklar längs våra banvallar hittar vi stationshus som är kraftigt ombyggda. I Broaryd hittade det värsta vi har sett i den vägen. Man har byggt på en bilverkstad på fasaden på stationshuset, det var hemskt att se. I Landeryd ligger ett ståtligt stationshus av den modell de har på Halmstad-Nässjö Järnväg. Här tog vår resa slut för den här gången.
Snabbfakta
- 1435 mm
- 130 km lång
- 11 oktober 1901 koncession beviljas
- 21 december 1906 öppnas Västra Centralbanan
- 1917 övertas järnvägen av Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ)
- 1 juli 1945 förstatligas HNJ
- 2 juni 1985 upphör persontrafiken på sträckan Sjötofta-Landeryd
- 10 juni 1985 upphör persontrafiken på sträckan Falköping-Ulricehamn
- 11 juni 1988 upphör persontrafiken på sträckan Ulricehamn-Sjötofta
- 1977-1991 upphör godstrafiken på alla sträckor utom Smålands Burseryd-Landeryd
- 1991 rivs spåren på sträckan Falköping-Limmared
- 2004 rivs spåren på sträckan Limmared-Ambjörnarp
- Rälsen ligger kvar mellan Ambjörnarp och Landeryd
Länk till Rolf Steens hemsida:
http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/vcj_fakta.html